Recension

: Veronica Mars: The thousand dollar tan line
Veronica Mars: The thousand dollar tan line Rob Thomas
2014
Vintage
7/10

Från teveserie till långfilm till roman

Utgiven 2014
ISBN 9780804170703
Sidor 324
Språk engelska
Medförfattare Jennifer Graham

Om författaren

Rob Thomas (född 1965) är amerikansk författare och skapare av teveserien Veronica Mars (2004-2007). 2014 kom även en långfilm och en första roman i en tänkt serie om Veronica. Thomas har arbetat med en rad teveserier, men också som high school-lärare och författare av ungdomsböcker (bland andra Rat Saw God 1996).

Sök efter boken

Det finns ett liv efter nedläggningen av en älskad teveserie. Veronica Mars såg ut att ha dragit sin sista suck (och en melankolisk sådan var det) våren 2007, efter en något skakig och omdebatterad tredje säsong. Rykten och trailers cirkulerade, men en eventuell uppföljning såg ut att rinna ut i sanden – fram till förra året, när crowdfunding-insamlingen på Kickstarter slog alla rekord. Ivriga fans skramlade ihop närmare sex miljoner dollar och tidigare i vår hade långfilmen om Veronica premiär.

Tio år efter att Veronica gått ut high school och svurit på att lämna ”staden utan medelklass” bakom sig är hon tillbaka i Neptune, Kalifornien. Först bara tillfälligt, för att hjälpa mordanklagade ex-pojkvännen Logan, men snart står det klart att både Neptune, Logan och deckarbranschen är svåra att skaka av sig. Det korrumperade Neptune behöver Veronica och på något sätt behöver hon Neptune. Eller om det nu är fansen som behöver henne där, hemma hos pappa ex-sheriffen och privatdeckaren Keith Mars och vännerna (och fienderna) ..?

Långfilmen är en fan-fest, ett pärlband av kära återseenden och vinkar till de redan införstådda, som naturligtvis svårligen kan mäta sig med teveseriens komplexa intriger vävda över hela säsonger. När den nu följs upp av ännu ett mediebyte hamnar vi i något av ett mellanläge: här finns mer utrymme för nyanser än i en långfilm, men fortfarande naturligtvis mindre än 22 eller 64 teveserieavsnitt. Intrigen är skarpsinnig, dock, jag blir överraskad och till och med en smula chockad, och rösterna går definitivt att känna igen.

Vad som kanske förvånar är hur teveseriens karaktäristiska berättarröst, ett direkt lån från noir-deckarnas hårdkokta jag-berättare, i romanen fått ge vika för traditionellt tredjepersonberättande. Det är en förlust. Visserligen kan inte ens det faktum att romanen finns som ljudbok med Kristen Bell (Veronica Mars själv) som uppläsare, kompensera alla nyanser som fanns i seriens skiftningar och diskrepanser mellan voice over-Veronica, de sidor hon visade andra och vad Bell lät oss skymta av henne i röst och ansiktsuttryck i ”obevakade ögonblick”. Det är ändå svårt att låta bli att tänka att det borde ha funnits en litterär lösning som legat närmare den stilen än det här.

På något ställe blir det riktigt störande, som när vi får veta om Veronicas mejlande med Logan: ”She kept her tone light when she replied. That’d always been her MO – a joke, a jab. A way to deflect from what she was really feeling. A way to keep the nonstop ache of missing him from becoming to painful to survive.” Det vet jag väl! Jag har lärt känna Veronica, hennes ofta hårda, sarkastiska yta och hennes marshmallow-fyllning genom 64 teveserieavsnitt och en långfilm (och plockar du upp den här romanen gissar jag att du redan gjort detsamma) – helt utan att bli skriven på näsan på det här sättet. ”Show, don’t tell” har sällan känts som en mer träffande åthutning.

Fast även om en och annan beskrivning överkompenserar romanmediets tillkortakommanden lite klumpigt – inte minst med tanke på att majoriteten läsare har bilder och röster i huvudet redan från början – så fungerar The thousand dollar tan line överlag bra. Det är ett fristående mysterium, men det finns ingen som helst anledning för den som aldrig sett teveserien att börja här. Det vore säkert begripligt, men så mycket fattigare än att börja från början och sedan förstå alla små vinkar och alla komplicerade förhållanden. Då kommer den här fortsättningen att tillföra betydligt mer.

Veronica, Mars investigations och Neptune är en värld (”Kitty Drew möter Buffy” hör till de vanligare beskrivningarna). Mysterierna – i det här fallet en försvunnen festande collage-tjej på vårlov – är en del av den världen, av de skarpa kontrasterna mellan inhägnade lyxvillor och sunkiga motell, mellan ”the haves and the have nots”. Utvecklingen av karaktärer och relationer över tid är en annan, nog så viktig.

En för tidigt nedlagd teveserie lämnar trådar hängande och några av dem plockas upp och spinns vidare på här. Andra återstår. Lyckligtvis ska åtminstone en roman till vara inplanerad.

Ella Andrén

Publicerad: 2014-04-26 00:00 / Uppdaterad: 2014-04-25 01:11

Kategori: Recension | Recension: #5652

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?