Rysk litteratur förknippas med giganter som Solsjenitsyn, Pasternak, Bulgakov, Platonov, Dostojevskij. De flesta av dessa (med undantag för Dostojevskij, vilket väl säger sig självt) behandlar på olika sätt villkoren för det dagliga livet under Sovjetunionen, där varje dag, särskilt under 1930-talets terrorår, kunde vara en kamp för överlevnad – särskilt om man var en konstnär med avvikande åsikter. Naturligtvis har många av dessa författare velat omsätta sitt missnöje och sin desperation i konstnärligt skapande. Det har mycket sällan setts med blida ögon av maktens företrädare. Man kan jämföra dessa författare med en kompositör som Dmitrij Sjostakovitj, som nödtorftigt förklätt kryddade sin musik med bisarrerier och ironier riktade mot den repressiva makten. Skapandet blir en nödvändig ventil för att släppa ut frustrationen.

Nyare rysk litteratur har egentligen inte blivit särskilt uppmärksammad i Sverige – möjligen med undantag för Dmitrij Gluchovskijs Metro 2033. Vad det beror på vet jag inte, men vad som är säkert är att motiven i nutida rysk litteratur inte fokuserar på förhållandena i det dåtida Sovjetunionen. Dessa författare är ofta födda efter Sovjetunionen fall, eller har varit mycket unga när det föll, och har därför på ett annat sätt än sina föräldrar ett arv som inte är direkt beroende av det sovjetiska. De har helt enkelt frigjort sig, vilket väl har skett per automatik allteftersom tiden för Sovjetunionens fall hamnat längre och längre bort. I den föreliggande antologin, Cirkelns kvadratur, presenteras tio unga debutanter med novellform. De har ganska olika karaktärer, men har Ryssland som gemensamt tema. Man får lära känna olika delar av Ryssland, men även angränsande regioner och länder som ingick i det forna Sovjetunionen.

En av novellerna utspelar sig på gränsen till Mongoliet, en annan i Tjetjenien. I en novell får vi följa en ung flickas dagbok, där hon berättar om sin tid på sjukhus under en allvarlig sjukdom. Just denna novell är kanske en av de intressentare i antologin – jag reagerar först negativt på att stilen känns platt och torftig, men inser snart att det är mycket medvetet framskrivet för att ge intryck av en tonårsflickas tankar och uttryckssätt. Det är skickligt gjort. Den novell som utspelar sig i Tjetjenien skildrar en ung man från Moskva som besöker släktingar i Groznyj. Där skildras den sargade huvudstaden och utflykter i dess omnejd. Men novellen är egentligen mest ett reportage eller en skildring av ett avgränsat händelseförlopp utan krusiduller eller dramaturgiska effekter. Det blir mest intressant om man, som jag, inte vetat så mycket om Tjetjenien och vardagligt liv där.

En av novellerna plockar faktiskt upp sovjetiska teman, i en bisarr fantasti som är en blandning av nutid och stalinism där ”trotskistiska terrorister” anklagas för att ha mördat Maksim Gorkij. Det är uppenbart, av tidsmarkörerna att döma, att den utspelar sig i nutid, men referenserna till Gorkij och Stalin gör att man blir osäker på det mesta i novellen – inklusive vad den egentligen handlar om. En annan av de bättre novellerna handar om en man som har som fritidssysselsättning att sitta på olika exklusiva varuhus i Moskva och spana in tjejer av olika sort och slag. Det blir en illustration av ett konsumtionssamhälle, ett nykapitalistiskt Ryssland, där allt och alla går att köpa. Sammantaget är denna antologi naturligtvis en smula ojämn – det ligger i genrens natur. Men som introduktion till samtida ung rysk litteratur duger den utmärkt.