Tiden går alldeles för snabbt tycker vi. Hösten ska ju vara synonym med en bok och en kopp te i lugn och ro, inte fara mellan olika jobb och aktiviteter. Det är för väl att en bok alltid går att ta med sig på tunnelbanan, bussen eller tåget (eller varför inte en ljudbok i bilen) […][...]

Kanske säger det mer om mig än om den här romanen att jag associerar till Cordelia i teveserien Buffy the Vampire Slayer, men det finns ett avsnitt där seriens huvudperson får förmågan att läsa människors tankar. Det är en ganska obehaglig förmåga, som det visar sig, utom i ett fall. När alla andra blir besvärade […][...]

Julie lever det där urbana, perfekta medelklasslivet. Hon och hennes fästman är 30-nånting, har en fin lägenhet i Köpenhamn, bra jobb, och planer på bröllop, barn och husköp. Allt tycks gå som på räls. Tills det plötsligt inte går alls. Fästmannen meddelar att han behöver tid att tänka, att han har en biljett till Goa […][...]

Årets bokmässa har svischat förbi oändligt fort, kanske fortaren än annars. Efter månader av längtan och förberedelser ter sig de där intensiva dygnen i Göteborg aningen ynkliga. Och kanske även en smula överhajpade inne i min hjärna. För bokbranschen och litteratursamtalen fortsätter att leva även utanför bokmässan. Framför allt på nätet. Här i Stockholm och […][...]

Kontraster, detaljer, tragiska krigshändelser, minnen från barndomen och ungdomen i den närkingska hemstaden, iakttagelser, korta betraktelser och naturlyrik, är bland annat innehållet i de tjugofyra dikterna i Petter Lindgren nya diktsamling Jag tänker på Storm Petersen och andra dikter, som utkom i våras. Jag fastnade för titeln och det gammaldags omslaget, som har ett utseende […][...]

Bokmässan ger mig alltid stjärnögon, svindel och ha-begär. Det är så mycket att greppa, det är massor att ta in. Böckerna, författarna och alla seminarium. På detta tillkommer ju minglen och festerna plus inte minst alla partners in crime, dvs bokvännerna. När jag nu blickar tillbaka på årets mässa minns jag särskilt ett par saker. […][...]

En Duras skriven innan Duras fullt ut blev Duras. Men trots detta, en bra Duras. I En fördämning mot Stilla Havet får vi läsa om de ungdomsår som på olika sätt återkommer genom Duras författarskap. Här möter vi den närmast helt galna modern, Joseph, den halvt galne brodern och Suzanne, den känslomässigt stumma och förmodligen […][...]

Bokmässans finaste komplimang levererades av författaren Jenny Valentine i förlaget Atriums monter. Hon berömde mina ben som hon hade sett vandra runt på mässan. Jag hade dessa tjusiga strumpbyxor på mig. Bästa talaren, eller berättaren, måste vara Mikael Niemi. Tidningen Vi hade en litterär kväll på Röhsska Museet där han (bland andra författare) presenterade sin […][...]

Det är Åsa Ericsdotters sjunde bok på drygt tio år och jag tänker att det kanske är nu hon har skrivit boken som inte är riktigt lika bra som de sex föregående. Jag nästan hoppas på att jag inte ska tycka så mycket om den, för då skulle hon vara mänsklig. Men jag öppnar Äktenskapsbrott […][...]

Jag hann inte gå och se när Martin Schibbye och Johan Persson pratade, vilket förstås var bejublat och säkerligen lite tårdrypande. Annars hade det förmodligen platsat på listan. Och Jonas Gardell vill väl hela världen lyssna på, tänkte jag, så det struntade jag också i. Här kommer högt och lågt, utan inbördes ranking: 1. Den […][...]