Det här är en skitig bok. Det känns som om Irvine Welsh slänger mig på gatan och bjuder mig att slicka på trottoaren för att smaka smutsen i tillvaron. Ingen antiknark-propaganda jag hört har någonsin kommit i närheten av vad jag läst i den här boken. Inifrånperspektivet av några missbrukares gemensamma umgängeskrets går steget längre […][...]