Recension

: Förlåtelsen
Förlåtelsen Hanne Vibeke Holst
2012
Albert Bonniers Förlag
4/10

Inte hennes bästa

Utgiven 2012
ISBN 9789100127985
Sidor 432
Orginaltitel Undskyldningen
Översättare Margareta Järnebrand

Om författaren

Hanne-Vibeke Holst är danska, född 1959 och bosatt i Köpenhamn. Hon är utbildad journalist och debuterade som författare 1980 med ungdomsboken Hejsa, Majsa! För vuxna finns bland annat trilogierna om Louise och Therese, självbiografiska Min mosters migrän och tevefilmade Kronprinsessan och Kungamordet. Holst är dessutom goodwillambassadör för FN och känd i hemlandet som kontroversiell feministisk debattör.

Hanne-Vibeke Holst – Författarens hemsida.

Holst på Bonniers – Förlagets info om författaren och hennes böcker.

Sök efter boken

Den här romanen ikläder sig många roller och tar upp många ämnen. Å ena sidan är den lite av en nutida thriller med terrorhot som spänningsingrediens. Å andra sidan spänner den över flera generationer, från 1940-talet och framåt och skulle på det sättet kunna kallas ett familjeepos. Klart är att oavsett vilken tidsanda det är så står samma problem i fokus: själviskhet, hemligheter, förljugenhet, otrohet och oärlighet.

Även om man får följa olika personer så är det framför allt två karaktärer som framstår som huvudpersoner. I nutiden får vi följa Helena Tholstrup, den kosmopolitiska danskan som är chef för Berliner Oper och just har satt upp en kontroversiell opera. Ett modigt val som gör att hon tilldelas ett frihetspris av den tyska förbundskanslern Angela Merkel. Den andra centrala figuren är Helenas farfar: prästen och frihetskämpen Thorvald Tholstrup. Han var en central figur i den danska motståndsrörelsen under andra världskriget och hyllades välförtjänt som en hjälte, men hans egen familj visste alltför väl att han inte var felfri. Baksidan av den självuppoffrande hjälten är naturligtvis den frånvarande fadern. Dessutom sprang han efter varenda kjoltyg som prasslade i hans närhet.

Bokens tillbakablickar spänner över cirka 70 år medan den i realtid utspelar sig under några få dygn. Helenas lägenhet drabbas av en översvämning och hon tvingas ta in på hotell strax innan premiären av den nya operan. Det kommer extra olägligt eftersom hon också ska få besök av sin dotter Sophie. De har en mycket skör relation och inte blir det bättre när Sophie tar med sin nya pojkvän, den unge muslimen Khalil. Helena tvingas möta sina egna fördomar. Än värre blir det när de besannas och Khalil tar både henne och Sophie som gisslan. Konfronterad med sin egen dödlighet tänker Helena igenom sina synder och saker hon ångrar.

Det finns många teman och bottnar i den här boken. Familjen Tholstrups trassliga relationer är så skruvade att de egentligen kan tyckas höra hemma i operans värld. Det verkar nästan vila en förbannelse över familjen. Det börjar med Thorvald, vars hemligheter kastar en skugga över flera kommande generationer. Sedan blir båda hans tvillingsöner Leo och Leif kära i samma kvinna, den vackra svenska överklassflickan Ninne, som drömmer om att bli den nya Birgit Nilsson, men tvingas se sina drömmar gå om intet när Helena föds. Hennes svårigheter att älska dottern verkar sedan gå i arv. Hur ska man kunna bli en bra mamma med henne som förebild?

Det är just i skildringen av familjerelationer som boken har sin styrka. Ända fram till strax innan slutet tyckte jag att författaren hade kunnat skippa den nutida parallellberättelsen eftersom den stod sig så slätt jämfört med den släktkrönika som tillbakablickarna bjöd på. Terrortemat kändes krystat och mest som ett störande inslag. Det var först efter ungefär hundra sidor som historien tog fart och blev någorlunda spännande. Innan dess störde jag mig på de schablonartade karaktärerna och det förutsägbara händelseförloppet. Klichéerna stod som spön i backen. Hade jag inte åtagit mig att recensera den skulle boken med största sannolikhet ha förblivit halvt genomläst. Men sedan hände något och plötsligt ville jag veta hur det skulle gå för Thorvald, Leif och Leo, Ninni… Ja, till och med Helena. Sammanfattningsvis är det en helt okej bok, men tyvärr är den minst hundra sidor för lång. Holst brukar vara bättre än så här.

Sofia Luthman

Publicerad: 2012-06-27 00:00 / Uppdaterad: 2012-06-26 11:57

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #4776

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?