Utgiven | 2003 |
---|---|
ISBN | 9100100064 |
Sidor | 398 |
Översättare | Margareta Järnebrand |
Enligt förlaget är Kronprinsessan en ”underhållande, aktuell samtidsroman” och ”en fängslande skildring av en kvinnas dubbla roller”. Yeah, right. Och jag är Yoko Ono. Ingen lurad? Nä, och Hanne-Vibeke Holst kan inte heller lura någon att hon är en seriös författare. Det här är inget annat än uppglammad Harlequin-romantik. Lite fler sidor än nämnda verk brukar ha, och hjältinnan är politiker istället för den traditionella barnläkaren. Men själva kärnan är densamma, och språket likaså. Det är synd. Jag hade faktiskt en del förväntningar på den här romanen. En roman om spelet bakom politiken, om fördomar mot kvinnor i typiskt manliga miljöer. Ja, det verkade ju bra.
Och det började bra. De första 100-150 sidorna är ganska bra. Lagom långa utläggningar om det politiska livet. Trovärdigt utan att vara tråkigt. Men sen inser jag att idén inte räckt mer än till 150 sidor. Resten är utfyllnad. Vilket inte är det enda problemet. Karaktärerna är en smula … platta. Mannen är mest förtvivlad och tjurig, lite oklart varför. De så högt älskade barnen liknar mest pappdockor. Resten av persongalleriet beskrivs med några få, korta meningar. Kvinnorna med värderande utryck om deras utseende, männen beskrivs antingen som kraftfulla eller lömska, hotade i sin manlighet och alkoholiserade.
Fast jag läst hela romanen kan jag inte skapa mentala bilder av några av karaktärerna, vilket är ganska ovanligt för att vara jag. Jag skulle säga att personbeskrivningarna är ungefär lika raffinerade som de man vanligen återfinner hos Danielle Steel, Sidney Sheldon eller – just det: i Harlequin-romaner. Folk hatar varandra och saboterar för varandra och det är väldigt oklart varför något sker. Som sagt går det nedåt efter cirka 150 sidor. Långa tråkiga utläggningar om tvekönade grodyngel och svinpiss ska dölja bristen på handling, dialog och personbeskrivning.
Efter cirka 330 sidor kollapsar hela romanen i nån slags sentimentalitets- och hämndorgie som jag finner inte bara icke trovärdig utan även väldigt ointressant. Vilket är ett annat av romanens problem. Den är tråkig. Oengagerande. Jag menar, Sidney Sheldon beskrev ungefär samma situation (kvinna på prestigejobb i manlig värld. Barn- och kärleksproblem följer och ingen går att lita på) i Marys chans och det var fan inte tråkigt iallafall, även om det var kasst. Kanske borde Holst läsa på sin Sheldon lite? Eller varför inte en dos Jackie Collins?
Eftersom det är uppenbart att författarens enda mål med den här boken är att tjäna pengar är det väl lika bra att hon inför nästa litterära ansträngning löper linan ut. Steel och Collins säljer på sex och makt. Sheldon försöker inte hyckla och låtsas vara feminist. Om det här är feminism drar jag på mig min burkha och förklarar mig själv frigjord.
Publicerad: 2004-02-17 00:00 / Uppdaterad: 2011-01-01 14:35
13 kommentarer
Jag blir lite förvånad. Att bära burkha har inget med religion att göra, det handlar endast om att förtrycka kvinnan och göra henne till mannens ägodel. Det rör sig om omänskliga traditioner som inte har någon plats i ett modernt samhälle. Det är burkhan som är ett uttryck för respektlösheten mot alla kvinnor. Recensionen handlar om att boken utger sig för att vara "feministisk." Liknelsen med burkhan tycker jag var välfunnen. Läs recensionen en gång till, och gärna boken också. Jag anser att alla religiösa och kulturella (med vissa, få undantag, som t. ex. hakkorset i ett västerländskat sammanhang) måste kunna få användas för att uttrycka åsikter och tydliggöra. Vad gäller den här specifika texten hade jag lika gärna kunnat skriva "kedja fast mig vid spisen" eller liknande. Det är symbolen för kvinnoförtryck och ojämställdhet som är det viktiga, och jag anser att burkhan är en utmärkt symbol för det fötryck i olika former som drabbar 95% av världens kvinnor varje dag.
#
Anna: Jag vet knappt någonting om någonting, men 95%?
#
Ja, Martin. Om inte 99. Det handlar inte bara om påtagliga saker som lönenivåer, karriärutveckling och alla andra tydliga saker, utan också om mer subtila men likväl vidriga företeelser såsom osynliggörande och förväntningar om hur man ska vara som kvinna. Men förtryck är det likafullt.
#
Hmm…enligt den definitionen är väl alla förtryckta, oavsett kön, eller?
#
Men detta är ju forfarande vad DU anser vara förtryck. Du anser mig vara en av alla de förtryckta kvinnorna. Jag har aldrig kännt mig förtryckt, faktiskt inte. Men ur ett västerländskt perspektiv synes vi alla vara förtryckta. Så vem är det ej? Tycker inte att boken är någon höjdare, håller med om mkt i din recension. Tycker du skriver mkt bra.
#
Naturligtvis är jag en produkt av min uppväxt. Men nog är det väl bättre att sträva efter efter ett jämställt samhälle än att acceptera att kvinnor behandlas som andra klassens medborgare i en väldigt stor del av världen? Jämställdhet innebär också lika villkor. På alla plan. På jobbet, hemma, i skolan, på det sexuella planet samt inte minst vad gäller värderingar av beteende. Det är där burkhan kommer in. Den syftar till att "dölja kvinnor för männens blickar" och se till så att männen "inte frestas". Där finns ett inbyggt förtryck och en ojämlikhet. Jag har svårt att tro att en religion verkligen skulle vara utformad på det sättet. Kvinnor är bärare av synd och männen hormonstinna dårar som bara vill knulla. Detta synsätt är djupt kränkande för båda könen.
Precis som Anna C påpekar finns det osynliga (och synliga) strukturer som gör att inte ens vi unga välutbildade tjejer i ett modernt samhälle är riktigt jämställda. Detta innebär samtidigt att killar och män uppfostras till att passa in i förlegade könsroller. Ja. Vi är alla fötryckta.
#
Jag förstår vad du vill säga. Eftersom jag är en produkt av min uppväxt så har jag inte samma syn. Just Burkha som fenomen har jag svårt att finna belägg för i någon religiös skrift. Däremot vet jag att i mitt hemland och många nadra länder där kvinnor (om de vill) bär slöja så är det även viktigt för männen att skyla sig. det är alltså inte enkom kvinnor som lockar och frestar. Jag reagerade väl antagligen starkt och överilat mot ditt burkhauttalande. Just för jag tycker att hela debatten ofta är vriden och sedd ur fel perspektiv. Självklart skall man kämpa mot det man anser vara förtryck. Men man måste alltid veta att alla är olika. Vet du att det är det som burkhan syftar till? Har du frågat någon burkhabärande kvinna? Det är min poäng. Jag har aldrig tolkat kvinnan som bärare av synd, heller ej män som hormonstinna dårar som bara vill knulla. Det finns inga som helst belägg för det i varken Koranen, sunna eller sharia.
#
Men…det är ju just det jag säger. Det har ingenting med religion att göra…jag är inte intresserad av religiösa frågor överhuvudtaget, jag är intresserad av jämställdhet. Jag är intresserad av att få människor att få upp ögonen för könsojämlikheter i världen. Vi pratar uppenbarligen om helt olika saker. Jag pratar om det helt verkliga faktum att väldigt, väldigt många kvinnor behandlas som mäns egendom. Det är fel. Att kräva att kvinnor ska skyla sig från topp till tå/ att kvinnor tycker att de måste göra det för att skyla sig från mäns blickar, att de tycker att de är fria för att folk inte kan glo på deras bröst…det är hemskt. Däri ligger ett mycket stort systemfel. Jag vänder mig mot den könsojämlikhet detta faktiskt är uttryck för. Att kvinnor ses främst som sexuella objekt. Detta är helt, totalt och fullständigt skilt från religiösa frågor. Av alla dess slag. vad gäller alla religioner. Både judendom, kristendom och islam är patriarkala religioner. För att sådant var samhället då. Det är allt jag vill säga om religion. Inget annat av det jag skrivit har något som helst med religion att göra. Jag hoppas att det är klart nu.
#
Om alla per en definition är förtryckta oavsett kön så är det väl läge att revidera den definitionen eftersom den då är rätt meningslös, eller?
#
Errol: jag förstår inte vad du menar. Exakt varifrån får du att alla är förtryckta oavsett kön? Visst kan alla människor säkert känna sig förtryckta lite till vardags, men om man ser på kvinnor som grupp och män som grupp så finns fortfarande en hel massa orättvisor och vridna mönster. Detta är till viss del min personliga åsikt, men om man orkar läsa statistik och sånt blir det hela rätt så tydligt.
#
Att alla är förtryckta får jag från Anna L's definition av förtryck, samt att hon också uttryckligen skriver: "Ja. Vi är alla förtryckta." Vilken statistik refererar du till och hur vet du att den är tillförlitlig?
#
Titta på Statistiska centralbyråns hemsida tillexempel. Om man vill titta på löneskillnader kan man titta på http://www.scb.se/templates/publdb/publikation____2725.asp&plopnr=31. Där hittar man ganska tydliga tendenser kan man säga. Jag litar på deras siffror.
#
[…] miljöer. Ja, det verkade ju bra. Citat av Anna Larsson i Dagens bok Tillgängligt på Internet: http://dagensbok.com/2004/02/17/hanne-vibeke-holst-kronprinsessan/ […]
#
Kommentera eller pinga (trackback).