Krönika

Årets bästa utländska skönlitteratur

1 av 10


Herta Müller: Flackland
Kritiken lyser starkt efter censurens fall

Flackland”Vissa författare och vissa verk kräver tid, långsam läsning och långsam tanke. Herta Müllers verk räknar jag till dem och jag önskar att jag alltid kunde ge verk av den här typen mycket tid och långsamma tankar. Nu när jag har läst Flackland har jag inte haft så mycket tid. Istället har jag läst överallt, hela tiden…” Läs mer


2 av 10


Max Brooks: Världskrig Z: En muntlig historia över zombiekriget
It’s the end of the world as we know it (and I feel fine)

Världskrig Z”Någon gång på gymnasiet när jag kikade runt bland böckerna i vardagsrummet hittade jag en bok som hette K-dagen. Som de flesta andra i bokhyllan kom den från någon av Bra böckers bokklubbar, men i motsats till de flesta andra var detta ingen deckare eller spionroman. Istället var det en fiktiv dokumentär där de två…” Läs mer


3 av 10


Uwe Tellkamp: Tornet
Lonely Planet DDR

TornetOstalgie är ett av de modernare tyska orden och är en sammansättning av Osten och Nostalgie och syftar på den nostalgivåg för DDR som svepte genom Tyskland vid millenniets början. En nostalgivåg som främst riktade sig mot det vardagliga livet snarare än den marxist-leninistiska politiken som låg till grund för arbetar- och…” Läs mer


4 av 10


Yiyun Li: De hemlösa
Vackert och hjärtskärande om förflutet Kina

De hemlösa”Väldigt bra och väldigt hemsk. Det är de två enkla omdömen som jag kan sluta mig till efter att ha läst den här boken. De hänger ihop på flera sätt också – boken blir hemskare av sättet den är skriven på, så obönhörligt registrerande och vackert att man får en känsla av en historiens oundviklighet som är svår att stå emot. Kanske fanns den…” Läs mer


5 av 10


Chimamanda Ngozi Adichie: Det där som nästan kväver dig
Mellanförskapets mästarinna

Det där som nästan kväver dig”På en semesteranläggning utanför Kapstaden, Jumping Monkey Hill, sitter en grupp författare från skilda afrikanska länder och låter sig granskas av det brittiska värdparet. De är ju bara så intresserade av afrikansk kultur – och reflekterar inte ens över att de stenhårt väljer ut vad av det workshop-deltagarna producerar som får räknas…” Läs mer


6 av 10


Amos Oz: Lantliga scener
Full pott för Amos Oz

Lantliga scenerLantliga scener består av sju noveller som utspelar sig i den israeliska pionjärbyn Tel Ilan. Det finns även en åttonde novell, På en avlägsen plats, i en annan tid som tja, utspelar sig på en avlägsen plats i en annan tid. Under författaraftonen på Kulturhuset den 26 maj 2011, då Amos Oz samtalade med Johanna Koljonen, berättade han…” Läs mer


7 av 10


Tatiana de Rosnay: Huset du älskade
Varmt och känslosamt om förändringen av en stad och ödeläggelsen av ett hem

Huset du älskade”Tatiana de Rosnay erbjuder med sin tredje roman Huset du älskade varm läsning fylld av kärlek men också stor sorg. Varning för tårar under kollektivtrafikläsning. Det här är en berättelse vävd kring Baron Haussmanns stora omplanering och modernisering av Paris när mörka, trånga kvarter ödelades och demolerades…” Läs mer


8 av 10


Karl Ove Knausgård: Min kamp 2
Den store Knausgård

min-kamp-2_omslag”Karl-Ove Knausgård bestämde sig för att skriva en serie på sex böcker och målet från början var att det skulle ta ett år. Han lyckades inte helt, det tog ett och ett halvt. Varje bok är på över 300 sidor. Det är inte mänskligt att lyckas med något sådant. Jag slukade den första delen runt jul. Van vid att vara en segt långsam läsare åt jag första…” Läs mer


9 av 10


Dorothee Elmiger: Inbjudan till de våghalsiga
Gruvspel och stollgångar

Inbjudan till de våghalsiga”Om man när man läser en roman hela tiden vill kunna svara säkert på frågorna: “vad är det som händer nu?” och “vad betyder det?” så ska man nog inte läsa Inbjudan till de våghalsiga. Så tänker jag först. Å andra sidan kräver romanen verkligen en läsare som hela tiden ställer de frågorna. Om man bara läser…”Läs mer


10 av 10


Umberto Eco: Begravningsplatsen i Prag
Baserat på en sann lögn

Begravningsplatsen i Prag”Man blir lite vaksam av att läsa Umberto Eco. Paranoid, rentav. Man börjar ana konspirationsteoretiker bakom varje buske. Karln har skapat en konspiration runt konspirationer, och en som är omöjlig att inte tro på eftersom den ju är sann. Det är, möjligen, en av årets viktigaste böcker. Och det konstiga är att från något perspektiv…” Läs mer

redaktionen, dagensbok.com

Publicerad: 2011-12-31 10:00 / Uppdaterad: 2011-12-31 01:48

Kategori: Krönika, Redaktionen Tipsar, Special

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?