Recension

: Kapitulera omedelbart eller dö
Kapitulera omedelbart eller dö Sanne Näsling
2011
Rabén & Sjögren
10/10

Perverst rosa

Utgiven 2011
ISBN 9789129675603
Sidor 236

Om författaren

[caption id="attachment_29402" align="alignleft" width="179" caption="Fotograf: Felix Bridell"]Fotograf: Felix Bridell[/caption]

Sanne Näsling är född 1983 och bor i Stockholm. Hon har nyligen avslutat sina studier vid Biskops-Arnös författarskola. Hon har tidigare läst litteraturvetenskap och arbetat bland annat som lärare och personlig assistent. Hon debuterade 2011 med Kapitulera omedelbart eller dö.

Sök efter boken

Det är en balansgång att skriva om två överdramatiska och barnsliga 15-åriga tjejer. Att dessutom låta dem prata engelska i var tredje mening, döpa kapitlen efter nagellacksfärger och ha fladdrande fjärilar på boksidorna, är på något sätt så dömt att misslyckas. Men Sanne Näsling misslyckas inte med något i sin debut Kapitulera omedelbart eller dö, hon fångar mig på första sidan och inget kan gå fel i den här boken.

Det är en bok om Mary och Lovely, där Mary är berättare och jagperson. Det är en bok om deras vänskap och kärlek till varandra. Om att vara en annan människa nära. Mary och Lovely är bästa kompisar, partners in crime, kärlekar och själssystrar. De är varandras överlevnad i en värld och en tid som måste genomlevas (speciellt tisdagar som innebär både idrott och dubbeltimme i matte). Det är en roman om att hitta överlevnadsstrategier och att romantisera mörkret för att få det drägligt. Därför ser Mary och Lovely världen på samma sätt, använder samma nyans på läppstiftet (cherry red), drömmer om att flytta till London. De vet att det är bättre att dö än att kapitulera, att flagnat nagellack är det sorgligaste och vackraste som finns (shade perverse pink), att läppstift på tänderna är totally pretty och att man för fan måste prioritera. De firar varandras födelsedagar varje dag med scones och cup cakes.

”Hyde Park”, säger jag och känner gräset kittla kroppen. ”Hur kom vi hit?”
Hon skrattar.
”We just took a walk, darling.”
”Bor vi i närheten?” frågar jag.
”Around the corner. Huset med den gröna dörren.”
”Jag vaknade just, jag somnade i solen.”
”Lilla Lazy”, säger Lovely. ”Du har sovit och jag har legat här och haft så tråkigt för mig själv på min egen födelsedag!”
”Är det din födelsedag?”
Lovely nickar ivrigt.
”Du väckte mig med scones imorse.”
Hon sträcker ut sina bara ben över den rutiga picknickfilten.
”Och i morgon fyller jag år och då gör vi samma sak!” ropar jag.

I Marys och Lovelys värld finns inget lagom, där är duger ett skällsord och vansinne något eftersträvansvärt.

”Rebackah!” utbrister Lovely och vaggar läppstiftet i famnen med slutna ögon. ”Don’t you ever run away from me again.”
Vanessa höjer ögonbrynen.
”Du har liksom …döpt ditt läppstift?”
”Åh förlåt mig”, säger Lovely och ler mot Vanessa. ”Jag har inte presenterat er för Rebeckah. Så oartigt av mig!”
Hon håller upp Rebeckah i ögonhöjd med Vanessa.
”Rebeckah, det här är Vanessa. She saved you and from now on she’s family. We’ll call her Aunti Nessa!”
Vanessa stirrar på Lovely.
”Du är verkligen sjuk i huvudet”.
Lovelys ansikte är svullet i lysrörsljuset när hon snörvlar till.
”Om du vill kan jag lära dig lite om vansinnets grunder.”

Någon gång baxnar jag för att det blir för mycket, precis som Mary och Lovelys klasskamrat Vanessa utrycker det: ”Seriöst, kan inte du hålla käften om jag måste sitta bredvid dig?” Men det går snabbt över och mitt hjärta fortsätter att banka för den här boken.

Relationen mellan Mary och Lovely är inte okomplicerad. Jag upplever, trots deras gränslösa vänskap, Mary som något utav en skuggfigur bredvid Lovely. Men jag tänker att det nästan alltid är så när man ser upp till någon mycket, speciellt om det är en person som Lovely som tar mycket plats. Lovely skildras genom Marys blick, som många gånger har svårt att hantera Lovelys mörker. Panikångest, självskadebeteenden och provokationer tillhör Lovelys vardag, något som Mary måste förhålla sig till och även bära.

Marys relation till sina föräldrar får också stort utrymme i romanen. I fantasin håller Mary dialoger med pappan som dog innan hon ens var född. I hennes samtal med honom blir han en vag skuggfigur utifrån Marys sätt att se på trygghet och föräldraskap. I och med att Mary är väldigt medveten om att pappan bara är en fantasi blir dessa dialoger ofta väldigt sårbara och raka men också en gestaltning av Marys makt över honom och Marys mammas makt över Mary. Marys mamma träffar Göran som sedan också flyttar in hos dem och till råga på allt bestämmer de sig för att skaffa barn! Beslut som i den allra högsta grad påverkar Mary men som hon inte har någon som helst makt att påverka.

Sanne Näslings debut är en känslig och skicklig språkupplevlese. Hon skapar ett unikt språk och två personliga och levande röster för Mary och Lovely, trots att de står så nära varandra. Mary och Lovelys språk är fullt av interna referenser och engelska uttryck. Ibland blir det konstruerat och krystat, men bara när det ska vara konstruerat och krystat, vilket höjer trovärdigheten och jag ifrågasätter inte en enda mening i hela romanen.

Det är en stillastående berättelse, det finns ingen intrig som driver handlingen framåt. Jag har iof alltid tyckt om sådana berättelser, att få vara i tillstånd istället för i händelse. Men Kapitulera omedelbart eller dö saknar inte framåtanda och det finns många vägar att gå igenom den här boken.

Emelie Novotny

Publicerad: 2011-04-19 00:00 / Uppdaterad: 2011-06-15 11:32

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #4107

12 kommentarer

Jag har inte läst boken och den är säkert bra, men att ge den en tia i betyg känns väldigt underligt. Betygsättning på denna (mycket trevliga) sida är under all kritik. Fullpott i betygskalas har tex inte någon av nobelpristagarnaLe JMG Clézio, J. M. Coetzee, Gabriel García Márquez eller Herta Müller fått. Inte ens Dostojevskij! Men tydligen är Sanne Näsling bättre en alla dessa författare.

Illusionisten Oregistrerad 2011-04-19 17:29
 

när jag sätter betyg på en bok förhåller jag mig till bokens genre och förstås hur den tilltalar mig. jag tycker att Sanne Näslings bok är en fantastiskt strålande ungdomsbok och innehåller allt som jag önskar mig av en sådan. därför får den en tia. jag har inte skrivit om de nobelpristagare som du nämner här, och alltså inte satt betyg på dem och säger därmed inte att ”Kapitulera omedelbart eller dö” är bättre än dem. men bara för att de har fått nobelpriset så blir de automatiskt inte tiopoängare här eftersom en recension alltid är subjektiv och svenska akademien inte nödvändigtvis letar efter samma kvaliteter som vi gör.

Emelie Novotny Redaktionen 2011-04-19 17:53
 

Då förstår jag. Jag får trösta mig med att Borges i alla fall fick en tia, och det är stor litteratur!

Illusionisten Oregistrerad 2011-04-19 22:26
 

Frågan är väl varför det behövs ett betygssystem alls, om det inte kan användas för att jämföra böcker

bug Oregistrerad 2011-04-20 16:15
 

jag tänker att betyg främst är ett hjälpmedel för läsaren att läsa recensionen, mer än ett sätt att jämföra böcker, även om jag låter de böcker jag läser förhålla sig till varandra.

Emelie Novotny Redaktionen 2011-04-20 16:24
 

[...] Perverst rosa [...]

Vårens debutanter 2011 | dagensbok.com Oregistrerad 2011-06-08 14:00
 

Jag har läst boken. Den är väldigt djup och deprimerande samtidigt som man skrattar i vissa delar.

[Bleading Black] Oregistrerad 2011-06-08 20:54
 

jag är en 100% anhängare av ett relativt betygssystem… ett betyg måste hänga ihop med vilka förväntningar man har på boken…varför jämföra en kokbok med en diktsamling?

kettil Oregistrerad 2011-06-09 11:07
 

[...] ur en kurdisk pojkes perspektiv. En annan bok som gjorde mig smått förälskad var ungdomsromanen Kapitulera omedelbart eller dö skriven av Sanne Näsling. Den handlar om vännerna Marys och Lovelys symbiotiska relation. Om att [...]

 

[...] bloggar: Bokhora, Dagens bok, En bok om dagen, Fiktiviteter, SVT-bloggen Share this:FacebookTwitterLike this:GillaBli först [...]

 

[...] “Det är en balansgång att skriva om två överdramatiska och barnsliga 15-åriga tjejer. Att dessutom låta dem prata engelska i var tredje mening, döpa kapitlen efter nagellacksfärger och ha fladdrande fjärilar på boksidorna, är på något sätt så dömt att misslyckas. Men Sanne Näsling misslyckas inte med…”Läs mer [...]

Årets bästa ungdomsböcker | dagensbok.com Oregistrerad 2011-12-31 10:03
 

[...] bloggar: Bokhora, Dagens bok, En bok om dagen, Fiktiviteter, SVT-bloggen #ssba { } #ssba img { width: 35px !important; [...]

 

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?