Recension

: Gud som haver
Gud som haver Ingrid Elfberg
2009
Kabusa böcker
2/10

Dålig, sämre, sämst

Utgiven 2009
ISBN 9789173551052
Sidor 292

Om författaren

Ingrid Elfberg är född och uppvuxen i Östersund, men bor sedan femton år tillbaka i Göteborg med sin familj. Olika former av konstnärliga uttryck har alltid intresserat henne och ledde till en karriär som Art Director och senare IT-världen och interaktiva media. Att skriva är något hon länge har sysslat med och 2004 fick hon Ballografpriset för novellen Stormen. ”Gud som haver” är hennes debutroman.

Sök efter boken

När jag hade läst klart Ingrid Elfbergs debutroman tänkte jag att jag hade läst en okej deckare. Efter några dagar började vissa element i boken att irritera mig och när jag verkligen tänkte efter insåg jag att det här faktiskt var en riktigt, riktigt dålig bok.

Romanens huvudkaraktär, Eva, har en några år gammal son som har blivit utnyttjad av en pedofil. Polisen hittar snabbt en misstänkt, pojkens förskolelärare Mattias, och denne döms också för brottet. Från fängelset skickar dock Mattias ett brev till Eva där han skriver att han har blivit oskyldigt dömd och kort därefter tar han sitt eget liv. Trots att omgivningen, i form av familj, polisväsende och psykvård, försöker få Eva på andra tankar är hon övertygad om att Mattias i sitt brev berättade sanningen. Eva misstänker att den verklige förövaren fortfarande går fri, och mot alla odds ger hon sig ensam ut på jakt efter honom.

Vad är det då som är fel med den här boken? Ja, nästan allt. Det mest positiva är att porträttet av Eva stundvis är väldig vältecknat – det är en ärlig och naken beskrivning av en nedbruten kvinna … ända tills hon i slutskedet av boken förvändlas till en actionhjälte av sällan skådat slag. En annan dålig aspekt är plotten, som är löjligt förutsägbar. Också det faktum att alla bokens män (utom pedofilen) är beskriva på ett nästintill tantsnuskigt sätt som stora, starka, rediga karlar vars främsta mål i livet är att beskydda bräckliga kvinnor är rätt så töntigt.

Men det absolut värsta med den här boken är att författaren är så otroligt feg. Elfberg har, tyvärr, valt att skriva vissa avsnitt i boken ur förövarens synvinkel, istället för Evas. Här har Elfberg en chans, nästan ett ansvar, att ta med läsaren under skinnet på en människa vars drivkraft de flesta av oss aldrig kommer att kunna ha förståelse för. Hur tänker en pedofil? Vad driver en sådan person? Varför blev han som han blev? Att som författare ta sig an denna uppgift, att ta sig in i huvudet på en människa som våldtar barn, måste vara en vidrig, tärnade och nästintill omöjlig uppgift. Lyckligtvis för Elfberg så slapp hon denna pärs. Hon tog den fega och dåliga författarens utväg och gjorde sin förövare till en halvstörd religiös fanatiker som hade en underlig relation till sin lika överreligiösa mamma och därför blev som han blev. Denna förklaring är otillfredsställande, banal och pinsam. Sen att resten av boken också är skit gör inte det hela bättre.

Nina Saric

Publicerad: 2009-08-30 00:00 / Uppdaterad: 2011-02-14 11:38

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #3416

4 kommentarer

”ploten”… att skriva så förtjänar också endast 2/10 i betyg.

Hans Oregistrerad 2009-08-30 03:00
 

Hans… du är lite dryg.

Martin Oregistrerad 2009-08-30 11:21
 

nästan alla i det här landet skriver deckare – är det inte konstigt?

ceca1962 Oregistrerad 2009-08-30 18:56
 

En av de bästa Göteborgs-deckare jag läst på många år. Håller fullständigt med recensenterna i GT/Expressen: En fullödig bok. Icke skriven för dumskallar, naturligtvis. Läs och njut av spänning och fina Göteborgsskildringar,

Anders Ivarson Oregistrerad 2009-10-21 21:50
 

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?