Recension

: Hej lättja
Hej lättja Corinne Maier
2005
Svenska förlaget
5/10

Vi arbetar inte! Vi arbetar inte!

Utgiven 2005
ISBN 9177386914
Sidor 131
Orginaltitel Bonjour paresse
Först utgiven 2004

Om författaren

Fotograf: Ewa Rudling

Corinne Maier är nationalekonom och författare. Hon arbetar deltid på det statligt ägda franska elbolaget EDF och ägnar övrig tid åt psykoanalys och att skriva.

Sök efter boken

Nu tänker jag påstå att alla mänskliga framsteg beror på två faktorer: lathet och egoism.

Cyniskt? Nääädå. Å ena sidan går de flesta framsteg, från att göra upp eld till att beställa böcker på nätet, ut på att göra vårt liv bekvämt. Å andra sidan drivs vi ändå till att arbeta för att göra det ännu bekvämare för oss själva – det var därför Lucy gjorde sig besväret att gnugga två pinnar mot varann och bröderna Wright slavade i cykelverkstan.

Efter någon miljon år har vi kommit så långt att ganska många av oss kan tillämpa latheten på jobbet. Så man surfar på arbetstid, tar långlunch, hänger vid kaffeapparaten, flummar runt i största allmänhet… och när chefen kommer förbi ser man till att se upptagen ut. Det är bara mänskligt.

Och inget att skämmas för, menar Corinne Maier. Tvärtom! "Lönearbete är den moderna formen av slaveri", och "om människor tyckte om att arbeta skulle de göra det gratis". När företagsledningen är korrupt, hela den s k företagskulturen går ut på att göra folk så lika varandra som möjligt, och din fina utbildning bara är värd ett halvt skrivbord i ett kontorslandskap – varför skulle du då känna dig förpliktigad att arbeta? Gör precis så mycket att du inte får sparken, lägg all den energi du kanske skulle lagt på att bli bättre på ditt jobb på att verka oersättlig, och förlita dig på att det alltid finns någon annan som gör det du antas göra. Om inget blir gjort får företagen skylla sig själva när de går i konkurs.

Man kommer inte ifrån att hon har en hel del bra poänger om hur det är att jobba för ansiktslösa storföretag (även om många av dem är så uppenbart franska att det känns som om boken skulle behövt mer än bara en översättning). Må vara att det är Dilbert och Office Space upphöjt till samhällsvetenskap, men det är ju inga usla förebilder.

Men.

Men. Men. Men.

Är det bara jag som ser framför mig ett samhälle av bortskämda västerlänningar som hellre spelar dataspel hela dagarna än jobbar?

Är det bara jag som jobbat på företag så nedskurna att det, tvärtemot vad Maier bygger sin bok på, inte finns några sekreterare, praktikanter eller trainees som kan utföra jobbet jag inte gitter göra?

Är det bara jag som ser ett par miljarder människor som väldigt gärna tar över mitt jobb om jag nu tröttnat på det?

Maier jämför det moderna företaget med en roddbåt som har nio styrmän och en roddare. Ingen dum poäng; jag har själv jobbat i företag där anställda fått gå på grund av "arbetsbrist" medan cheferna flyttats uppåt som belöning. Men det Maier förespråkar påminner mer om en passagerare som sitter i en livbåt och muttrar "Alltså, om kaptenen inte gitter undvika isberg så tänker jag minsann inte ro. Är det inte sånt vi har tredjeklasspassagerare till? Drunknat? Det är väl inte MITT fel heller!" Latheten och egoismen förenas i stället för att motverka varandra.

Att ta det lite lagom lugnt på jobbet är nyttigt, men sen har vi också det där som kallas den hårda kalla verkligheten och som har en tendens att slå en på käften om man bara sitter och väntar på att bli matad. På så vis är det här en bok som latoxen i mig av och till flinar brett åt, men som egoisten i mig hoppas att inte alltför många tillämpar fullt ut.

Textutdrag (Visa/göm)

Björn Waller

Publicerad: 2005-05-20 00:00 / Uppdaterad: 2011-01-09 11:08

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #1632

3 kommentarer

Rätt festligt att ett förlag som mestadels ger ut management & affärslitteratur ger ut en dylik bok. Å andra sidan kan det, hemska tanke, bero på att detta numera bara är ett skojigt antikvariskt tänkande som knappast kan ha någon egentlig bäring i det faktiska arbetslivet. Där det a) helt enkelt inte finns tid att slappa och b) arbetet faktiskt upplevs som lustfyllt och identitetsskapande. Riktigt "lustfyllt" blir det också när arbetslösheten är hög. "Lönearbete är den moderna formen av slaveri", en död och helt harmlös slogan? Chefen kan glatt dela ut den här boken bland sina anställda. Paul Lafargue gråter nog däruppe i sin himmel…

hankypanky Oregistrerad 2005-05-20 11:28
 

Säkert spelar väl skillnaderna mellan fransk och svensk affärskultur in en del också. De flesta svenska chefer skulle säkert kunna ge bort den här boken till sina anställda med ett ironiskt leende, medan franska företag (inbillar jag mig) är betydligt mer formella och gör större skillnad på chef och anställd… "högre maktdistans" för att tala organisationsteori. Det är väl också till stor del det som gjort att boken blivit så stor i Frankrike, det blir ju mer revolutionerande att störta chefen ju högre över dig han sitter…

Björn Waller Redaktionen 2005-05-20 16:31
 

Jag slet som en idiot, dels för att jag tyckte om mitt jobb och dels för att jag ville ha högre lön. "HÖGRE LÖN?? varfördåå?? Vi kan ALLTID anställa någon annan som är villig att göra det du gör, fast med ännu lägre lön". Hej lättja har bekräftat det jag länge anat. så, nu jobbar jag ca 40% av arbetstiden. Resten av tiden ägnar jag åt det som jag tycker är viktigt och att 'verka oersättlig', förstås. Det handlar inte om att inte ha någon ambition, du ska se till att du utvecklas och når dina mål, men om företaget inte värdesätter din kunskap eller kompetens, får du se till att de får det dom förtjänar mer, eller mindre.

Fredrik Oregistrerad 2006-10-17 11:48
 

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?