Utgiven | 2004 |
---|---|
ISBN | 9146210091 |
Sidor | 312 |
Medförfattare | Cecilia Strömberg |
Hur berättar man på dagis att pappa är bög?
Hur går det till med insemination på klinik?
Är det olagligt?
Är det bättre att skaffa barn med hjälp av en anonym donator än med en killkompis eller ett bögpar?
Kan man juridiskt sett ha fyra föräldrar?
Vad gör man som medförälder om de biologiska föräldrarna dör eller om förhållandet tar slut?
Vilka rättigheter har man då?
Dessa, samt en mängd andra praktiska och juridiska frågor besvaras i Homofamiljer. En på det hela taget läsvärd och informativ bok, särskilt vad gäller att ta del av andras erfarenheter. Mindre pålitlig som juridisk handbok.
12 homofamiljer berättar om sina erfarenheter och författarna ger en översikt över det juridiska läget samt forskningen kring barn till homosexuella. Berättelserna är högst personliga och gripande, och innehåller även tips och råd till andra som vill undvika vanliga problem och misstag. Familjerna är sinsemellan mycket olika, både vad gäller konstellation och livssituation, även om det finns en viss övervikt av välutbildad medelklass från storstan.
Faktadelen är tyvärr en smula hafsig och inte alls så genomarbetad som en pålitlig guide bör vara. Viss information återkommer på flera ställen och ibland verkar det som om författarna inte riktigt har grepp om juridiken utan lite nonchalant skriver som de tror att det ska vara.
Ungefär som när jag skriver PM natten innan deadline och inte har satt mig in i ämnet ordentligt utan mest skriver av (fast med egna ord) olika källor jag hittat. Lite synd eftersom detta är ett område där det saknas heltäckande information. Stort plus för den enkätundersökning som gjorts bland svenska adoptionförmedlare. Den visar att mycket behöver göras för att förändra samhällets attityder gentemot homosexuella som föräldrar. Nästan inga av organisationerna har homosexuella som medlemmar (man måste vara medlem för att få adoptera), och inte heller verkar de tycka att de bör arbeta för att förändra attityder hos sina samarbetspartners i givarländerna. Skamligt!
Jag saknar en djupare diskussion kring de etiska frågor som kan uppkomma t. ex. vid inseminering. Att skaffa barn med en anonym donator innebär faktiskt att man av själviska orsaker berövar sitt barn möjligheten att spåra sitt ursprung. Att som vissa lesbiska kvinnor ljuga om sin sexualitet för att få adoptera är kanske inte heller något att rekommendera, även om deras handlingar är framtvingade av en diskriminerande lagstiftning.
Författarna har kanske gått för långt i sin iver att vara objektiva. Åsikter som kan anses vara stötande eller etiskt och moraliskt tvivelaktiga får stå i stort sett oemotsagda.
Publicerad: 2004-10-07 00:00 / Uppdaterad: 2015-10-22 20:41
En kommentar
Fin och genomtänkt recension, Anna.
#
Kommentera eller pinga (trackback).