Nu när höstmörkret sakta men säkert börjar sänka sin nattsvarta mantel över våra huvuden tänkte jag rekommendera en riktig ljusglimt i senare svensk litteraturhistoria. Boken "Gentlemen" gavs ut första gången 1980 och är skriven av en då ung men redan väletablerad författare vid namn Klas Östergren: En i dag, enligt mig, nutida virtuos, sanna mina ord.

Den fantastiska berättelsen "Gentlemen" tar sin början sommaren 1978 i Stockholm. Författaren Klas Östergren har börjat tvivla på sig själv och ser sig slut som berättare. Han har idétorka, inga pengar och läget blir inte direkt bättre av att han råkar ut för ett större inbrott. Bestulen på allt han äger utom två skrivmaskiner blir han dock erbjuden ett rum på Hornsgatan hos bröderna Morgan. Henry Morgan, boxare och jazzpianist. Leo Morgan, förre detta barnstjärna, filosof och poet, men nu rejält nergången. Leo är till en början försvunnen i boken men påstås befinna sig i Amerika enligt Henry, men han ljuger. En dag dyker Leo tillbaks upp, och sanningen om vart han har befunnit sig är någon helt annan.

Här börjar historien om bröderna Morgan. I större delen av bokens kapitel pendlar vi nu om vartannat mellan bröderna Morgans tidigare liv och uppväxt under det sena 50- talet fram till tidiga 70- talet. Bröderna är varandras motpoler och det blir en skön kontrast i mellan Henry Morgans sökande på jakt efter galna äventyr ute i Europa och Leo Morgans inre djupdykningar och mörka sinnesbrottningar med sig själv. Boken tar upp ämnen som politik, jazz, boxning, poesi och kärlek, plus en massa andra ämnen som får livet att kännas meningsfullt.

Små anekdoter om mer eller mindre kända personer som korsar bröderna Morgans liv gör att Gentlemen känns lite som filmen "Forrest Gump", fast utan att vara töntig. Klas Östergren förankrar snyggt små och stora historiska händelser i sin berättelse som ger den rätta tidsepokiska känslan.

Boken blir med tiden lite av ett familjedrama om två bröders sökande efter sin identitet och mening med livet sedan en fader gått bort i en för tidig död. Beviset för hur olika vi människor formas även om vi är syskon tydliggörs klart och tydligt här, men även att blod är tjockare än vatten.

"Gentlemen" är en mycket listigt skriven historia även fast det i början inte kan verka så. Saker och ting som inte tycks ha någonting med varandra att göra i början av boken vävs i slutet skickligt samman av en tunn röd tråd och bröderna Morgans liv går mot ett ofrånkomligt tragiskt öde. Boken känns i slutet som en tribut till dessa bröderna Morgan som man till sist inbillar sig en gång har levt ibland oss i verkligheten.

Klas Östergren har ett flyt som få författare i sitt skrivande och hans nästan honungsmilda behandling av det svenska språket får mig att sakta forma mina läppar till ett fånigt leende. Jag vet att det kanske börjar låta som en löjlig kärleksförklaring, men detta är en jävligt bra bok att lätt bli absorberad av, och den fick faktisk mig att för ett ögonblick glömma att det är långt kvar till nästa sommar. Återstår bara att ge den sitt fullvärdiga betyg.

Full pott.