Gästrecension

: Hon går genom tavlan, ut ur bilden
Hon går genom tavlan, ut ur bilden Johanna Nilsson
1996
Wahlström & Widstrand
9/10

En träffsäker och omskakande debut

Utgiven 1996
ISBN 9146176047

Om författaren

Foto: Magnus Liam KarlssonFoto: Magnus Liam Karlsson

Johanna Nilsson är född 1973 i Uppsala och debuterade 1996 med den uppmärksammade romanen Hon går genom tavlan, ut ur bilden. Sedan dess har hon publicerat ett tjugotal böcker, allt ifrån romaner till ungdomsböcker och dramatik. Dessutom skriver hon spänningsromaner under pseudonymen Amanda Lind.

Johanna Nilsson – författarens hemsida.

Gästinformation

Helena Schaeder Söderberg driver sajten bokmärkt.com.

Sök efter boken

Tioåriga Hanna lever i en relativt harmonisk familj. Hon är inte misshandlad, hennes föräldrar älskar henne, hon är smart och söt. Ändå mår hon inte bra. Det går inte att peka på orsaken. Hanna är bara väldigt utanför och hon kommer inte in, hur mycket hon än försöker. Hon blir sviken, gång på gång och när hennes älskade farfar dör försvinner hennes enda riktiga bundsförvant.

Två parallellhistorier berättas, de handlar om Hanna i två olika åldrar och knyts ihop med smärtsamma knutar.

Tonåriga Hanna ligger på sjukhus. Hon har försökt ta livet av sig, flera gånger. Karvat i armarna i ett försök att nå själen och minnena. Lite i taget tar hon försiktiga steg tillbaka till livet. Hon hittar någon som ser henne tillbaka och som lyssnar även när hon inte pratar.

Hon sitter i sängen och blundar. Kupar handen kring minnet, böjer långsamt fingrarna inåt. Gräver, vill krossa. Farfar blåser kraft över hennes hud, gjuter ett pansar kring henne sköra liv. Viskar att hon måste resa sig upp och gå ut ur detta konstlade rum, denna bild, denna tavla.

Det här är Johanna Nilssons debutroman. Hon var 21 år när hon skrev den, vilket i sig är en fantastisk bedrift. Själv hade jag inte erfarenheter nog att fylla en hel bok när jag var i den åldern. Det är jag tacksam för. Hanna, huvudpersonen, känns gammal och ung på samma gång. Hon är fruktansvärt tärd och levnadstrött men har ändå kraft och mod att lyckas hänga kvar – om än på en skör tråd.

Historien grep mig djupt. Den rörde vid saker som jag helst velat glömma. Minnen jag gömt undan och sällan delat med någon. Att våga visa som Johanna, eller Hanna, gör är modigt – väldigt modigt. Att det delvis är självupplevt känns självklart, något annat kan det inte vara. Man kan inte träffa så här rätt om man inte varit där själv.

Kanske är det oundvikligt så att man lätt ska känna igen sig? Vem har inte upplevt vikten av att känna sig viktig, strävat efter att bli älskad, att bara synas, finnas till? Barn kan vara grymma, alla har väl erfarit den hemska känslan av att bli utesluten. Vissa motarbetar detta genom att själv vara den som utesluter, mobbar. Andra sluter sig och bildar sig en egen värld. Det må vara genom att måla, skapa fantasivänner eller kanske uppslukas av studier.

Hon skriver väl, Johanna. Ett vackert och välformulerat språk som gör det enkelt att läsa men är ändå väldigt givande. Det svåra ligger i att bearbeta den stora bilden. Det är ingen må-bra-bok och den sitter i minnet … länge.

Helena Schaeder Söderberg

Publicerad: 2001-06-30 00:00 / Uppdaterad: 2011-06-15 11:39

Kategori: Dagens bok, Gästrecension, Recension | Recension: #245

36 kommentarer

detta är den absolut bästa bok jag har läst ! känslan som kryper inanför skinnet och språket som är poesi i sig. igenkänningsfaktorn är hög. johanna sätter ord på det som känns men inte syns. en tung bok med ett hoppfullt slut som sprider styrka och kraft, en känsla av att inte vara ensam och en trygghet av att hon var där och klarade det. då gör vi det med !

alex Oregistrerad 2006-05-31 20:44
 

Det var inte den bästa bok jag läst.
Även om hennes problem är synliga, och man inser att hon har det ltie svårt ibland, så förstår jag ändå inte varför hon själv itne gör någonting åt saken ? Även om hon är rädd för att förlora någonting, ännu en vän, att bli sviken . jaha,? men hon har ju ingenting därför ingenting att förlora. jag skulle nog stå upp på mig sjävl lite mera. När jag läste så fick jag tanken att problemen uppstår hemmifrån ?

hk Oregistrerad 2006-12-07 14:07
 

Håller med alex om att den här boken är faktiskt det bästa jag någonsin läst. Språket är helt underbart vackert och otroligt bra, och känslan är så stark. Jag älskar paralellhistorierna och hade inte orkat boken om man inte förstått att det blir bättre, redan i det första kursiva kapitlet. Världsbäst!

Stina Oregistrerad 2006-12-10 21:23
 

patetiskt, hur kan ni tycka att denna bok e bra? Den borde fanimej inte ens få släppas på marknaden, jag e besviken på Johanna. Hon tror att hon kan komma från bålsta och bara erövra sverige med sin jävla bok…. jag tänker utplåna boken!

Mästaren Oregistrerad 2006-12-12 08:28
 

"Tioåriga Hanna lever i en relativt harmonisk familj. Hon är inte misshandlad, hennes föräldrar älskar henne, hon är smart och söt. Ändå mår hon inte bra. Det går inte att peka på orsaken."

Eh… nä… förutom att hon är skoningslöst mobbad. Men det kanske inte räknas?

Alla får tycka vad de vill om denna bok, men de som inte gillar den – Mästaren till exempel – kanske borde komma med något konstruktivt, VARFÖR boken är dålig? Nu lyckades ju Johanna erövra Sverige. Personligen tycker jag att det är hennes bästa bok, och även en av mina favoritromaner.

Sara Oregistrerad 2006-12-13 10:19
 

Jag tyckte den här boken var lysande. Väldigt gripande, fantastiskt skrivarsätt. Författaren beskriver allt så levande, som om hon målat orden på pappret. Här har hon en stor beundrare.

ida Oregistrerad 2007-02-19 18:02
 

den hät boken suger kuk :P skoja

boken suger Oregistrerad 2007-03-09 10:12
 

haha skoja inte den suger häst balle

boken suger Oregistrerad 2007-03-09 10:13
 

Detta är en av de bästa böckerna jag har läst. man blev så himmla berörd av denna berättelse man ville bara kunna gå in i bokens värd för att visa Hanna att jag finns här och jag vill hjälpa dig.

Nicole Oregistrerad 2007-03-20 18:04
 

Fy fan va den här va bra :D den va typ den sämsta ja har läst :D kan läsa den flera gånger om!

LOL Oregistrerad 2007-04-11 17:15
 

Det här är verkligen en bok som trollbinder en. Det är svårt att sluta läsa när man väl har börjat. Det är nogot i den som driver läsaren att fortsätta hela tiden. Verkligen en fantastisk bok. Så himla ledsamt att ingen uppmärksammar hennes utanförskap när det ändå är så tydligt.

Linda Oregistrerad 2007-04-17 11:02
 

jag läste boken under en kväll, det var den bästa boken jag någonsin läst! Utan min svenska lärare hade jag aldrig hittat en sådan bra bok. Vanligtvis så läser jag inga böcker alls, så johanna fortsätt skriv dina fantastiska böcker!! Du gjorde så jag föll för dem.

hehe Oregistrerad 2007-04-18 22:26
 

alla som tyckte att boken var dålig kan ju bara gå och ta sig.
den berörde mig verkligen och jag tyckte att Johannah har gjort ett jätte bra jobb.
jag fick boken från min svenska lärare, först var jag lite kritisk , men efter ett tag så blev jag helt beroende. låg uppe flera nätter och läste.
som sagt- jätte bra bok!:)

jag Oregistrerad 2007-04-28 19:11
 

Jag: Bra argumentation …

Du Oregistrerad 2007-04-29 20:05
 

kan nån hälpa mig med den här boken om vänskap erfarenheter

kike Oregistrerad 2007-05-09 16:19
 

jag älskade den här boken. den fick mig att förstå varför man skär sig. nu ska jag också börja göra det bara för att anna min lärare hatar mig. och jag hatar hersby och jag hatar anton! och niklas och alla! jag hatar mitt liv! jag vill dö!!! DÖDA MIG
/gustav

gussi Oregistrerad 2007-06-01 13:20
 

gustav med f, gustaf heter jag

gussi Oregistrerad 2007-06-01 13:22
 

HJÄLP! JAG BLÖDER! JAG BLÖÖÖDER I HANDLEDEN! VAD SKA JAG GÖRA HJÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄLP!!!!!!!!!!!?????????????? DET GÖR ont! MAMMA! aaaaj! JAG HATAR MITT LIV JAG VILL DÖ!

gussi Oregistrerad 2007-06-01 13:25
 

Neeeeeeeeeeeeeeej gussi jag kommer sakna dig!!!!!

Kimpah Oregistrerad 2007-06-01 13:27
 

Hej.
Kan "gussi" och "kimpah"
låta min sida vara ifred med era TÖNTIGA komentarer som förnedrar denna underbara bok.
/Ägare

ägare av sidan Oregistrerad 2007-06-01 13:29
 

inte jag…

anonym Oregistrerad 2007-06-01 13:29
 

Gussi jag vet att det är du som är ägare av sidan

ägare Oregistrerad 2007-06-01 13:30
 

även anonym tönten som inte vågar skriva ut sitt namn. jävla tönt, kan du våga stå för vem fan du är?
äckelbarn. gå och dö
/ägare

Ägare av sidan Oregistrerad 2007-06-01 13:35
 

skär er hela bunten!

Ägare av boken Oregistrerad 2007-06-01 13:36
 

hej igen. nu har det slutat blöda. jag har börjat måla och nu saknar jag min farfar…

gussi Oregistrerad 2007-06-01 13:38
 

nu når jag själen! den är så fin och gosig :)
vi pussas och är allmänt bögiga.
/gussi

gussi Oregistrerad 2007-06-01 13:44
 

Jag blev tvingad att läsa den här boken. Det är för drastisk, även om det är självupplevt av författaren eller inte är det ingen bok som jag tycker om. Hon är duktig på att skriva så att det berör men hon kunde haft fler av bra saker i boken. MVH //P

P Oregistrerad 2007-06-06 14:53
 

Jag måste bara säga att jag tyckte att boken var hur bra som helst. Den trollbinder en. Jag sträckläste boken när jag hade tid. Och det känns som att man blir en person i boken, och jag ville så gärna hjälpa till. Men det är ju inte så lätt när det är en bok. Men den var bäst. Lånade den på ett bibliotek, Men funderar på att köpa den.

Sinnikka Oregistrerad 2007-08-30 23:32
 

Det var en bra bok som når fram. Jag vet hur det känns att må som Hanna och inte kunna prata om hur hon mår. Man vill inte oroa dem man har kvar i sitt liv. Jag hoppas att det är många som läser boken och förstår hur människor kan känna. Ta hand om varandra, det kan vara det sista man gör innan personen försvinner..

sanna Oregistrerad 2007-12-11 16:00
 

jag tycker det här var en fantasktiskt bra bok och kan defenitivt rekommendera den!
vad man dock måste tänka på är att denna bok beskriver väldigt djupa saker och att det kan vara väldigt svårt för en person som själv aldrig upplevt något liknande att verkligen förstå sig på bokens djup. och det är just det där djupet och den där otroliga känslan som gär boken så offatbart bra. så om någon inte tyckte om boken så tror jag att det beror på att du själv aldrig riktigt varit med eller upplevt något liknande för att verkligen kunna förstå djupet bakom boken. exempelvis så sa (hk) detta:

"Även om hennes problem är synliga, och man inser att hon har det ltie svårt ibland, så förstår jag ändå inte varför hon själv inte gör någonting åt saken ? Även om hon är rädd för att förlora någonting, ännu en vän, att bli sviken . jaha,? men hon har ju därför ingenting att förlora. jag skulle nog stå upp på mig sjävl lite mera. När jag läste så fick jag tanken att problemen uppstår hemmifrån"

det här tyder på att du inte alls har förstått dig på bokens huvudperson Hanna. hon har blivit sviken och krossad så många gånger så att hon inte längre skulle klara av att bli krossad igen! det skulle total bryta ner henne, förstöra henne, hon orkar inte bli sviken mer, för det gör ju så jävla ont, hon skulle aldrig stå ut med att bli trampad på, spottad på igen för det skulle få henne att sjunka till botten. det är just därför som hon inte tar kontakt med folk. hon är så rädd för att bli sviken igen och hon skulle inte klara av det, det är därför hon håller avstånd och flyr från alla människor och all den lycka hon annars faktiskt skulle kunna få när hon väl börjar gymnasiet och lämnar sin gamla hemska klass.
det var just detta som gjorde boken så ortoligt otroligt bra. författaren beskriv hennes känslor jätte bra.

så jag kan nog rekomendera denna bok till sådanna läsare som kanske ligger snippet högre och har varit med om lite mer. för det är klart att man tycker att en bok är dålig om man själv inte förstår sig på den.

Anna Oregistrerad 2008-03-13 00:54
 

Boken är bra, språket är enkelt. Men jag hade förväntat mig ännu mera smärta och sorg. Perspektivet är lite för simpellt och inte så djupgående enligt mig. Jag vill ha mer psykologi. Men det var ändå en väldigt gripande och sorglig bok, jag blir så förtvivlad över hur blint vårt samhälle är för alla som är utsatta och bortstötta. Denna bok borde läsas – av alla!

Felicia Oregistrerad 2009-02-21 22:11
 

Denna bok beskriver tillvaron hos de flesta människor som har det svårt i det tidiga livet. Inget speciellt med boken. Den handlar mestadels om svikna, vilseledda och naiva känslor. ”Trollbindande”.. snälla.. HAHA.

Henrik Oregistrerad 2010-02-23 22:07
 

[...] även: Johanna Nilsson: Jag är den som ska komma Dagens bok om Hon går genom tavlan ut ur bilden Share this:TwitterFacebookPinterestGoogle +1GillaGilla Laddar… Det här inlägget postades i [...]

 

Så jävla dålig

Abdulla Oregistrerad 2014-02-24 14:46
 

jo men var jättebra

dajjan Oregistrerad 2014-11-04 14:29
 

Den här boken lämnade mig med en bitter eftersmak. Till den grad att jag kan anse att den gör mer skada än nytta som exempelvis klassbok, ifall inte läraren klarar av att föra en saklig diskussion kring ämnet.

För tyvärr klarar inte författaren av det.

Författaren ger en klar och tydlig bild av Hanna i egenskap av mobbningsoffer, och det är en bild som är obehaglig och väcker starka känslor hos mig och säkert andra läsare. Så långt är allting väl skrivet. Men dessvärre är inte författaren lika intresserad av att ge en bild av Hanna som förövare.
För är hon verkligen alldeles oskyldig? Hur behandlar hon exempelvis Katarina? Hur beskriver hon en företeelse när andra i klassen gör det, och sedan när hon själv gör samma sak?

Dessa stycken nämns bara i förbigående, oftast endast i någon mening eller så. Detta medan offer-aspekten tar upp resten av boken. Ändå kan vi utifrån boken urskilja att Hanna har varit en del av Katarinas mobbningsproblem i flera år, även innan historien tar sin början, och att hon inte tvekar över att vara det igen när hon ser personliga fördelar i det.
Jag ser två problem med det.
1) Det gör att hela boken tappar i trovärdighet, och sympatin för huvudpersonen får en bitter smak av självrättfärdigande.
2) Det sänder signalen att en huvudpersonen alltid har rätt, och eftersom vi alla är huvudpersoner i våra egna liv – har vi alltid rätt då? Kan vi släta över vårt eget ansvar, samtidigt som vi hårt dömer andra? X är alltid oskyldig. X är det alltid synd om. Därför kan X göra vad X vill?

Hade författaren klarat av att föra dessa diskussioner hade boken varit bra. Det hade gett en djupare syn på de strukturer som kan finnas i en klass, för väldigt många har genom livet varit både offer och förövare i dessa frågor. Det hade kunnat sudda ut gränserna mellan självklart gott och självklart ont, och även tagit itu med den självförnekelse vi ofta lever med som människor.

Men utan den diskussionen blir boken istället kontraproduktiv. Ett virrvarr av skuld och oskuld. Där författaren verkar vilja att vi bara ska ta ett perspektiv i en annars mångfacetterad och komplicerad fråga.

A Oregistrerad 2016-07-25 12:09
 

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?