Historiska romaner med forntida motiv hör inte till vanligheterna. Kanske beror det på att det många gånger bristfälliga källmaterialet gör det svårt att väva samman helheter? Å andra sidan ges det således gott om utrymme för egna tolkningar för de hugade författarna. Möjligheter alltså men också faror och fällor att fastna i. Johanna Hildebrandt vågade […][...]

Redan i början av 1945 stod det klart att Tyskland inte skulle orka hålla emot de allt starkare fienderna från både öst och väst. Tendenserna var tydliga. Det nazistiska imperiet var oundvikligen på väg mot sin undergång. Kanske hade även Hitler insett att slutet var nära. Om så var fallet lät han dock ingen veta […][...]

Manfredis triologi om Alexander den store, i vilken Ödets son är den första delen, ligger till grund för den andra av de två aktuella filmatiseringarna om den framgångsrike erövraren. Den regisseras av Baz Luhrmann och beräknas vara klar om något år. Det dröjer alltså ett tag innan vi kan jämföra den filmversionen med Oliver Stones […][...]

Den sista striden är den avslutande delen i trilogin om den agrianske ynglingen Janus. Janus bröt upp från sitt liv som fåraherde för att följa Alexander på hans tåg mot Asien. Tillsammans med två kamrater Troj och Kaleb deltar han i flera stider och i takt med den makedoniske kungens framgångar blir de dock alltmer […][...]

Bagoas, kung Darius unge enuck, som efter dennes död hamnar i Alexanders tjänst, minns tillbaka sitt liv. Han minns den kärlek och vänskap som kom att råda mellan honom och den makedoniske kungen. Berättelsen är fiktion men mycket av det som beskrivs går att härleda historiskt. Bagoas öde finns dokumenterat, om än fragmentariskt. Att han […][...]

Artur Lundkvist blandar i sin Krigarens dikt fiktion och fakta. Efter att ha läst boken verkar det dock som om endast författarens skönlitterära berättarlust har hindrat honom från att skriva en mer renodlad historiebok. Undertiteln ”En sannolik framställning av Alexander den stores handlingar och levnadsöden” skvallrar om det. I stilen påminner den här framställningen om […][...]

Mastodontfilmer med antika motiv har på senare år fått ett uppsving. Ett flertal av dessa har också historisk bakgrund. Gladiator, Kampen om Gallien, Attila, Julius Ceasar och Troja är några exempel. Den nya animationstekniken har gjort storskaliga och pompösa filmatiseringar möjliga till bråkdelen av den kostnad det tidigare krävdes när tusentals statister skulle samlas. Problemet […][...]

I sin Svenskhetens historia skrev Göran Hägg att "Ett folk är en grupp människor som förenas av gemensamma vanföreställningar om sitt förflutna". Detta citat passar bra in även på boken Lagom med undertiteln "Sanningar och myter om det vi kallar svenskt". Även här handlar det alltså om att skrapa bort gammal nationalromantisk färg och avslöja […][...]

Napoleon Bonaparte föddes 1769 på Korsika i Medelhavet och 52 år senare dog han på den lilla klippön Sankt Helena i Sydatlanten. Mellan dessa händelser och öar hade ett av världshistoriens mest händelserika liv utspelat sig. Hans karriär kan mycket väl sakna motstycke. På några få år klättrade han från relativt fattig korsikan till kejsare […][...]

En typisk sista måltid som serverades kamikazepiloterna kunde bestå bland annat av kokt, röd insjöbraxen och ris med röda bönor. Fisken och bönorna skulle föra tur med sig under det kommande uppdraget. Tur betydde i dessa fall döden! Det säger lite om hur svårt det är att riktigt förstå människorna bakom och inom det japanska […][...]