Sverige är både ett av världens mest sekulariserade länder, och ett land där befolkningen anser sig ha en mycket nära relation till naturen. Kanske finns det ett samband mellan de här två fenomenen? Det är i alla fall den tes som religionshistorikern David Thurfjell driver i den här boken, som framgår redan av bokens titel. […][...]

Vi lever i ett ohållbart samhälle. Vi kan inte längre fortsätta hoppas på, och verka för, en evig ekonomisk tillväxt. Vi kan inte heller bara ägna oss åt små, kosmetiska miljöförbättringar (tänk källsortering av avfall eller eko-märkta bananer). Det krävs en radikal omställning – ja, rentav en social revolution – för att vi inte ska […][...]

Första världskriget håller på att ta slut. I Ryssland har en revolution brutit ut, och kommunister tagit över makten. Även på andra håll i världen pyr missnöjet. Inte minst i München i Tyskland, där en revolution också bryter ut. Under en tid kommer den gamla eliten att kastas ut, och nya människor kommer till makten […][...]

Baksidestexten till den här boken gör gällande att trots ökande klassklyftor och andra sociala motsättningar, så finns det en sak som förenar oss: cykeln. Det är också cykeln som skall utgöra den röda tråden för det tiotal personporträtt som journalisten Peter Kadhammar skriver i den här boken. Vi får alltså bekanta oss med allt ifrån […][...]

I början av 1990-talet deklarerade filosofen Francis Fukuyama att historien var ”slut”. Hädanefter, menade han, skulle vi alla leva i liberala, kapitalistiska ekonomier. Jag vet inte om det finns särskilt många som tar Fukuyamas tes på allvar i dagens läge, om man nu någonsin gjort det. Det är i vilket fall denna tes som utgör […][...]

Om man slår upp något vanligare översiktsverk om Sveriges historia så lär man inte hitta särskilt mycket information om romers och resandes historia, trots att dessa folkgrupper har funnits i landet i mer än 500 år. På liknande sätt har romers och resandes historia osynliggjorts på många andra håll i Europa. Den begränsade litteratur som […][...]

I den här boken får vi alltså följa ”komikerns” historia i västvärlden, från medeltida anor i gycklarna och hovnarrarna, via commedia dell’arte, varieté-teater och cirkus-clowner, fram till blackface-artister, bondkomiker och moderna ståuppkomiker. Målet är att undersöka vad som har betraktats som roligt genom historien, liksom vem som har varit komiker. För att göra detta skildrar […][...]

Det här är en fruktansvärd bok. Vad annat kan man säga om en bok som försöker låta Förintelsens överlevares röster träda fram och berätta om de fasor de tvingades genomleva. Det finns nog förvisso få historiska ämnen som det har skrivits så många böcker om som nazisterna. Förintelsen ingår som ett viktigt stående moment i […][...]

Arbetarlitteratur hade kanske sin storhetstid under 1900-talets första hälft, men faktum är att det under senare år – omkring ett sekel senare – har kommit ett antal verk som skulle kunna klassas som just arbetarlitteratur, även om författarna av olika skäl kanske inte alltid gör det själva. Med den här boken har vi ett exempel […][...]

Får jag sörja en plats som aldrig har varit min? Den frågan ställer sig Elin Anna Labba i inledningen till den här boken om 1900-talets tvångsförflyttningar av renskötande samer i Sverige. Det är också en fråga som i hög grad kommer att genomsyra boken i grunden. För ett sekel sedan började den svenska staten alltså […][...]