När jag var på rockfestival i Budapest spelade Patti Smith, den enda i sitt slag, fast hon vid första åtanken spelar vanlig rock så är det elgitarrpoesi. Hon sjöng där på szigetfestivalen, en ö mitt i Donau, i Budapest. Hennes uttryck, rösten, orden tvingade mig när hon predikade ”am dancing bare footÂ…” att snöra av […][...]