I skuggan av det förflutna av Elisabeth Nemert är en fristående fortsättning på Drömmarnas flod. Även den som inte läst första delen kommer snabbt in i historien och får stifta bekantskap med Miranda och Samela. Två vänner med världen som sin arbetsplats. Berättelsen tar sin början i USA, Miranda får reda på att hennes före […][...]

”Tiden stod och vägde som om den hade ett val men det fanns inget val.” Så inleds Maja Tinnervalls andra roman där vi får följa sex personer som befinner sig precis där, i klorna på en tid som både tycks pausad men som också obönhörligt fortsätter. Elin och Otis har flyttat till ett radhus och […][...]

I Grez-Sur-Loing har unga konstnärer från hela Europa samlats för att fånga ljuset. De målar utomhus i den pittoreska byn, badar i floden och festar hela nätterna. Karin och hennes vän Julia anländer tillsammans och blir snabbt en del av gemenskapen. Från början planerar de bara att göra ett kort besök, men bestämmer sig snart […][...]

Kattflickan och andra berättelser är Anneli Furmarks tionde seriealbum, men min första bekantskap med författaren. Det är alltigenom snyggt och det är stämningsfullt. I fem noveller skildras olika delar av livet, barndomens skräck för att bli en myling, medelålderns ångest och relationsproblem, ålderdomens skräckfyllda serviceboende. Berättelserna rör sig både i tid och plats, vi besöker […][...]

I slutet av maj i år befann jag mig på en barnboksafton på gemytliga Gamla stans bokhandel. Där presenterades bland annat Skuggan av Anna Höglund. Berättelsen är inspirerad av H.C. Andersens saga med samma namn. En ganska okänd berättelse som verkligen tål att återberättas. Det här är en bok som är svår att genrebestämma. Författaren […][...]

Alla gör vi misstag i livet. Mitt var att bli kliniskt galen. I ett hörn på internet, närmare bestämt på Instagram finns ett fint sammanhäng där bokälskare skriver om böcker och delar med sig av både litterära betraktelser och tips på böcker att läsa. Här började också Robert Myhreld, författare till Ibland är det alltid […][...]

Det är sällan vi (jag) läser romaner som utspelar sig på 1500-talet. Av förståeliga skäl så blir person- och miljöskildringar samt språkbehandling allt svårare att få riktig ju längre tillbaka intrigen utspelar sig. Ofta är det skribenter inom det akademiska området som skriver – om de skriver – och populariserar historien. Anu Lahtinen, professor och […][...]

Bokomslaget till Svenska original: Sällsamma berättelser (2023) av journalisten och författaren Petter Karlsson förleder mig att tro att jag håller en publikation, som likt Dan Korns fotoböcker handlar om lantliga enstöringar som lever som på 1800-talet, i min hand. På omslaget blir den västgötske småbonden Tor Torsson kärvänligt slickad på skulten av en ”utdöd” kossa […][...]

En dag, då Stor-Lars promenerar till jobbet får han en blomkruka i huvudet och dör. På hans begravning återses sex vänner som har ett gemensamt förflutet inom den maoistiska rörelsen i Sverige. De var alla lite yngre än Stor-Lars och såg upp till honom som en förebild och mentor, och nu är han plötsligt död. […][...]

Enligt nazistpampen Heinrich Himmlers (1900-1945) mening var svenskarna det rasmässigt renaste folket i Europa och landets rafflande förflutna med dådkraftiga vikingar något som tilltalade honom i allra högsta grad. Hans vision för det tusenåriga riket innebar ett slags överstatligt ledarskap, med ett ”ariskt herrefolk” vid rodret. Rasideologin var som bekant en central del av de […][...]