Skildringar av slutna manliga grupper är något som sällan överraskar mig på det där sättet som jag hoppas på att de ska göra. Jag vill att de ska chocka, förklara och kanske ge någon liten ledtråd på vägen till varför saker är som de är. Varför vi fortfarande lever med och ständigt reproducerar könsroller, fast […][...]

En käftsmäll är också beröring – Dikter för riktiga män är en ironisk samling dikter om den manligaste mansbilden av dem alla, macho-mannen. Jag kom direkt att tänka på Stephan Mendel-Enks reportagebok Med uppenbar känsla för stil – ett reportage om manlighet när jag såg titeln på Marcus Prifits diktsamling och när jag sen började […][...]

För några år sedan läste jag Japans förste nobelpristagare, Yasunari Kawabata, och fann honom just sådär japansk som man föreställer sig. Det är precis samma upplevelse – fast helt annorlunda – att läsa den isländske mottagaren av samma pris, Halldór Laxness. Isländskare än så här blir det väl liksom inte? En isolerad ö, ett kargt […][...]

Dingo Dingo – Den manliga frigörelsen är här! handlar om en grupp män som samlas på en 50-årsfest hos Bernt, en man de alla har någon form av koppling till. På sin fest introducerar Bernt en ny maskin, Dingo Dingo, som med elektroniska impulser ska ge en känsla av att bli omfamnad, en känsla han […][...]

I en morgonsoffa för inte så länge sedan pratade Jessika Gedin i rollen som J D Salinger-expert om hans Räddaren i nöden. Trots sin expertroll avslöjar hon att själva boken ändå bara lästs en gång och det för mycket länge sedan. Orsaken var att inte riskera att förstöra den ursprungliga läsupplevelsen, att en till läsning […][...]

”Som en bro mellan kulturer ska du sammanlänka öst med väst.” Bastarden från Istanbul startar med att en ung turkisk kvinna misslyckas med att göra abort. Sedan hoppar den 19 år framåt och startar på nytt på två kaféer – ett verkligt i Istanbul, döpt efter en tjeckisk exilförfattare, där intellektuella dricker sig fulla och […][...]

Min mor och jag för en återkommande diskussion om kvinnoskildringar, inte minst om dem som kom när hon var i min ålder. Hon kan till exempel förfasa sig över hur jag kan gilla filmen Jag är nyfiken – gul, och sedan visar det sig att hon aldrig ens sett den, bara minns kontroverserna och hur […][...]

Tintomara från Carl Johan Love Almqvists Drottningens juvelsmycke får eget utrymme när Eva-Marie Liffner gestaltar henne som Ros, Rose och mr Ross i romanen Lacrimosa. Vildbarnet har blivit lämnat på en gård i Finland. De första fem åren lever hon som en vilde innan Almqvist dyker upp och tar sig an Ros som ett projekt […][...]

2004 debuterade Jonas Inde, mer känd som en av skådespelarna och manusförfattarna i Killinggänget, med romanen Too fast for love, som jämförts med en svartare variant av Jack Kerouacs På drift. Jag har själv inte läst debuten, men minns mitt exs reaktion på all svärta i författarens villovägar bland depressionen; det inneboende monstret ”Apan”; och […][...]

Schizofreni är en psykossjukdom. Vanliga symptom är paranoia och rubbningar i associationsmönster och affektioner. Alltså ligger diagnosen långt ifrån den populärkulturella föreställningen om multipla personligheter. Etymologiskt betyder emellertid schizofren just detta: kluvet sinne, vilket skulle avse ett medvetande som spruckit upp i flera delar. I dagligt tal hör man också ordet schizofrent användas som adjektiv […][...]