Stora kockar är som rockstjärnor: galna genier som går sin egen väg, frammanar nya kombinationer av kända ingredienser till synes ur tomma luften, litar mer på intuition och ryggmärgskänsla än på petitesser som utbildning och erfarenhet, drar legioner av fans och kritiker efter sig som ofta fokuserar mer på personen än på den faktiska konsten, […][...]

Den populära Netflix-serien Black Mirror har ett nytt tema varje avsnitt, men nästan alla verkar gå ut på att människor omfamnar ny, fantastisk teknik, som sedan ofelbart leder till att de blir djupt olyckliga och/eller mentalt förslavade. Det är välgjort, snyggt, och oftast skrämmande på ett sätt som sätter sig under huden på en. Men […][...]

1948 tog staden Atlantas poliskår för första gången in svarta poliser. De var åtta stycken, och förväntades uteslutande patrullera de svarta delarna av staden. Där fick de också en lokal, i källaren till YMCA, för på polishuset fick de inte visa sig. Det var helt enkelt bäst för dem själva: de kunde ju bli lynchade […][...]

Den avslutande delen om Lara Jean Song Covey är i vanlig ordning ett trevligt återseende, och denna gången också lite nostalgiskt. Även om Jenny Hans trilogi egentligen inte är en favorit känns böckerna lite som att komma hem. Till ett hus fyllt med ångande kakor och oändliga filmkvällar. En plats att pusta ut. I den […][...]

Eftersom Vakola ligger på den fattigare, östra sidan av järnvägsspåren är man bara välsignad med kommunalt vatten två gånger om dagen: mellan fyra och sex på morgonen och 19:30 och 21:00. Vishram Society är ett 48 år gammalt bostadsrättshus med plats för sexton familjer. Flygplatsen ligger intill, renoveringsbehoven är omfattande och avgifterna låga. Är du […][...]

Färgen, färgen, färgen. En varmorange curryfärg. Reliefen av myrorna som springer över bokens omslag. Mitt finger följer myrorna som försvinner ut över kanten. Tänk att ett bokomslag kan förtrolla mig så? Huvudpersonen sitter i ett kaffehus som omvandlats till en restaurang och bar. Romanens jag får dricka sitt kaffe i två timmar utan att någon […][...]

När berättelsen om Beatrice börjar, har den första tragedin redan inträffat. Tim – Beatrice pojkvän, och den inofficiella ledaren för hennes kompisgäng – har hittats död, till synes efter att själv ha kastat sig ut från en klippa, ned i ett stenbrott. Men Beatrice köper inte den förklaringen. Tim skulle aldrig ta livet av sig. […][...]

Kristina Rotkirch är redaktör för denna samling noveller som kommit att se dagens ljus först efter perestrojkan. Många av antologins 20 rysk-judiska författare har tidigare aldrig översatts till svenska. Kristina Rotkirch, som exempelvis översatt En munter begravning (även det för Ersatz), har här fått hjälp av Ben Hellman, Emma-Lina Löflund, Elizabeth Marschan och Janina Orlov […][...]

Det ska sägas med en gång: jag tycker mycket om Christel Sundqvists roman Nu spränger vi taket. Romanen är en sorts fortsättning på boken Vonne & Marie från år 2016. En systerbok. Böckerna kan läsas fristående men samtidigt handlar det om samma flickor, kvinnor. Intrigen i Nu spränger vi taket är smidigt uppdelad i två […][...]

I Dvalan får vi möta artonåriga Samuel. Han är en kille på glid som hamnat i fel sällskap och börjat sälja droger åt den synnerligen farliga Igor. Hans frireligiösa mamma Pernilla tampas med den närgångna, slemmiga församlingsprästen och har dessutom tröttnat på sin struliga son, så hon slänger ut honom. Vilse i tillvaron och med […][...]