Recension

: Allting växer
Allting växer Lyra Koli
2018
Modernista
7/10

Dystopi som engagerar

Utgiven 2018
ISBN 9789177813309
Sidor 312

Om författaren

Lyra Koli (född 1990; tidigare Lyra Ekström Lindbäck) debuterade 2012 med Tillhör Lyra Ekström Lindbäck. Boken Allting växer från 2018 nominerades till Sveriges Radios Romanpris. Leviatan från 2019 är hennes lyrikdebut. Koli skriver även för Svenska Dagbladet.

Sök efter boken

Den populära Netflix-serien Black Mirror har ett nytt tema varje avsnitt, men nästan alla verkar gå ut på att människor omfamnar ny, fantastisk teknik, som sedan ofelbart leder till att de blir djupt olyckliga och/eller mentalt förslavade. Det är välgjort, snyggt, och oftast skrämmande på ett sätt som sätter sig under huden på en. Men i längden blir det tjatigt. Efter ett par avsnitt fattar man hinten: teknik är förförisk, men farlig. Ge inte bort din själ till teknikens demoner. Ju mer teknik vi gör oss beroende av, desto mer ökar vårt avstånd från Naturen (och Naturligheten), och ju längre bort vi kommer från Naturen (och Naturligheten), desto olyckligare (och mer depraverade?) blir vi.

Allting växer följer samma filosofi. En del av mänskligheten har klarat sig undan klimatkatastrofer och katastrofala krig, och bor nu i klimatkontrollerade kupoler i i Kanada. VR-teknologin är grunden i nästan alla samhällsfunktioner, från fönster som simulerar en vacker utsikt, till läkarbesök i virtuella vårdcentraler, och fika med vänner på mysiga kaféer (fastän ni båda ligger på soffor i olika ändar av stan i era särskilda VR-dräkter). Koli har byggt en intressant värld med många finurliga och genomtänkta detaljer, men ibland hamnar berättelsen i bakgrunden till fördel för beskrivningar av den högteknologiska vardagen. Man klär inte på sig på morgonen, man går in i VR-rummet och drar på sig en sensordräkt och ”scrollar fram en halvformell vardagsoutfit”. Vill du ha en kaffe på jobbet? Kökshörnan är skinande ren, ”säkert från effektiv autostädning”. Och kaffe, vad är det för uråldrigt val av dryck? I Allting växer dricker man ”en liten pistaccino från genmodifierade nötkaffebönor”.

Det råder ingen tvekan om att Koli är en mästerlig berättare. Hon skapar en imponerande stämning och egentligen ett trovärdigt framtidssamhälle också. Det är tillräckligt skruvat för att vara skrämmande utan att man enkelt ska kunna avfärda det som överdrifter. Karaktärerna är engagerande – konstnären Jossis lamslående dödsångest och nedåtgående spiral in i händerna på den hycklande sektledaren ger mig fortfarande rysningar, långt efter att jag har slutat läsa. Kolis öga för detaljer är avundsvärt, men när detaljerna upprepar sig (som det ständiga nämnandet av bisarra maträtter) skymmer de det annars storslagna världsbygget. Allting växer är bra, men med lite hårdare redigering hade den kunnat vara ett mästerverk som tog andan ur mig.

Katze Collmar

Publicerad: 2019-01-07 00:00 / Uppdaterad: 2019-04-11 06:19

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #7597

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?