I fjol var det 20 år sedan Salman Rushdie dömdes till döden för att ha skrivit en roman – vilket, som recension betraktat, väl får anses vara en tydlig om också missriktad sågning. Som många andra plockade jag åt mig och läste Satansverserna i tron att jag skulle hitta en torr, ilsken polemik mot islam, […][...]

När jag recenserade Su Tongs Binu och den stora muren för några veckor sen frågade jag varför man egentligen ska bry sig om att berätta historier – och kanske underförstått, varför man ska bry sig om att läsa historier om livsöden som väl egentligen inte är något man riskerar att hamna i personligen. Och Mahasweta […][...]

Häromdagen fastnade jag i det där teveprogrammet med det ganska originella konceptet att göra underhållning av statistik. De tävlande ska gissa vad svenska folket anser om det ena eller andra och kommer de tillräckligt nära vinner de pengar. Frågan jag fastande för handlade om hur många av svenskarna som ansåg att det fanns böcker som […][...]

Kalla oss Ismael. Det dröjer nästan 100 sidor innan jag hajar till över detta återkommande "vi". Det är ju trots allt inte så att berättarrösten tar någon gigantisk plats i Carsten Jensens på många sätt imponerande tegelsten; för det mesta berättas ju trots allt Vi, de drunknade på samma sätt som de flesta romaner utan […][...]

Det finns många legender i världen. En av de äldsta berättar om hur folket i Babel bestämde sig för att bygga ett torn hela vägen upp i himlen. Men Gud fader harmades i vanlig ordning därutav och nöjde sig inte med att riva tornet utan såg också till att från och med nu skulle alla […][...]

Ett av de bästa sätten att lära sig om andra kulturer är att läsa om dem. OK, det allra bästa sättet är förstås att faktiskt umgås med människor därifrån, men att läsa kommer på en god andraplats. Man kan vandra i Brooklyn med Lethem, åka runt på den tadzjikiska landsbygden med Volos, resa i ett […][...]

Innan man hunnit igenom första stycket i boken har vi fått passningar till Shakespeare, Tusen och en natt och Ghostbusters. Japp, Salman Rushdie är tillbaka i form, och jobbar som vanligt redan från början med att väva ihop uråldriga myter och berättelser med modern vetenskap och populärkultur tills han konstruerat (om) en hel idévärld. Just […][...]

Montecore av Jonas Hassen Khemiri är årets hittills mest recenserade bok. Det beror nog inte bara på den starka debuten för några år sedan med Ett öga rött som renderade författaren såväl Borås Tidnings debutantpris som en dramatisering för scen, flera översättningar och över 100 000 sålda ex. Nej, Montecore är ett textkollage som förutom […][...]

Egentligen är det ju helt absurt att det ska komma en hel genre av böcker som handlar om vad som är sant eller falskt med ett skönlitterärt verk. Jag menar, det är ju det som är det fina med fiktion; att man kan berätta en historia som lånar mer eller mindre av verkliga förhållanden, men […][...]

Den 30 november, världsaidsdagen, lanserades boken Telling Tales med noveller av en rad kända författare. Initiativet är den sydafrikanska nobelpristagaren Nadine Gordimers och vinsten ska oavkortat gå till hiv- och aidsdrabbade i södra Afrika. I novellsamlingen medverkar sammanlagt 21 författare, bland andra Margaret Atwood, Salman Rushdie, Gabriel García Márquez, Susan Sontag, Woody Allen, Arthur Miller […][...]