Först, i Albert Anderssons barndom och yngre tonår, är det färgstarkt och fängslande. Albert föds 1920 och växer upp i en liten by vid Vättern, hos sin bensinmacksföreståndande far och periodande mor. Det är soligt och strålar av tidsanda, det är resor till polkagrisarna i Gränna och det är spännande original som kan memorera hela […][...]

Andra världskriget, Grekland. Tyskland och Italien har med gemensamma krafter invaderat civilisationens vagga. En ung italiensk soldat – Tristano – blir till slut rasande på sina tyska kamraters övergrepp, skjuter ihjäl dem och byter sida. Efter att ha kämpat som partisan i både Grekland och Italien hyllas han som krigshjälte (och praktiskt bevis för regeringen […][...]

Ja, kom i alla fall inte och försök slå i mig att det var bättre förr. Jag ser mig omkring i min trivsamma medelklasstillvaro med alla mina prylar, mina möjligheter och planer, min relativt sett nästan oförskämda trygghet. Och jag är så jäkla tacksam att jag inte lever för hundra år sedan, eller direkt någon […][...]

Trevliga böcker som behandlar ofarliga saker och dråpliga episoder utspelar sig ofta på landet. Om inte där så i alla fall i en liten håla på något bortglömt ställe. Människorna är, i dessa berättelser, lite långsammare än andra, de dricker mer kaffe och har en helt annan lunk än vad människor i berättelser som utspelar […][...]

1970 begås ett mord på en gammal dam och hennes mentalt handikappade sonson arresteras och döms för mordet och begår sedermera självmord i fängelset. 30 år senare väcks misstankar om justitiemord av antropologen Jonathan Hughes och med benägen hjälp av kommunalrådet George Gardener börjar han nysta i härvan. Fram kommer skrämmande fakta om gängvåldtäkter, incest […][...]

Det första man förväntar sig att hitta under ett träd på ett sommarsoligt Gotland är kanske inte en halshuggen häst. Något senare mördas en arkeologistudent och hittas upphängd i skogen, hästhuvudet återfinns hemma hos en lokalpolitiker och de rituella inslagen gör det allt tydligare att det inte är någon vanlig mördare man har att göra […][...]

Michael Simons uppföljare till debuten Dirty Sally har precis trillat ner i bokhandeln runtom i landet. Uppföljaren börjar med en mullrande bakgrundhistoria om hur Bush senior precis ska börja invaderar Irak. Det är den första ronden mot Saddam och folket i Irak under 90-talets första år. Men nu är det ju inte riktigt det det […][...]

Hur recenserar man något man inte riktigt förstår? Det finns konstformer – modern dans och bildkonst till exempel – där det känns helt okej: man kan förstå något icke-verbalt på ett annat plan. När något är verbalt men icke-logiskt blir det svårare. Texten finns där, men undanflyr en. Det går inte att släppa att den […][...]

Första gången jag träffade på Mumin var på en kompis födelsedagsfest i början av lågstadiet. På den tiden gick Mumin som populär tv-serie som vi då såg tillsammans. Mumin, Muminpappan, Muminmamman, Snorkfröken (Florence), Snusmumriken (Snufkin), Hattifnattarna (Nyoronyoro), Lilla My; vi småungar föll för alla de fluffsöta karaktärerna och sjöng seriens öppningsmelodi på vägen hem från […][...]

Två män förälskar sig i samma kvinna, den unga änkan Yasuko. Yasuko har efter maken död bott kvar hos sin svärmor Mieko Togano, en stor kulturpersonlighet och forskare vars sekreterare Yasuko också tjänstgör som. Snart känner de båda männen att Yasuko kanske bara är en bricka i svärmoderns planer. Bakom Miekos svala yta ruvar hon […][...]