Innan jag började läsa Anna d’Arc hörde jag att den påminde om Twin Peaks. Det är det dumma med att läsa om en bok innan man har läst den själv, man vet inte vad man hade kommit på själv och inte. Men visst andas det Twin Peaks, minus agent Cooper och baklängestalande dvärgar (och ingen […][...]

Vel' d'Hiv är ett begrepp i Frankrike. En nationell skam, en symbol för nationens undfallenhet inför nazismen och för det judehat som plötsligt genomsyrade samhället. 16 juli 1942 samlades Paris judar ihop i inomhusarenan Velodrome d'Hiver. Tusentals människor förvarades där, under vidriga förhållanden, innan de fördes till utrotningsläger varifrån endast en handfull återvände. Julia, en […][...]

Slingerväxter och rötter breder ut sig över sidorna i karibiska Maryse Condés roman Färden genom mangroven. Dalbergia. Glödranka. Flamingoblomma. Jamsrot. I de skuggiga mangroveträsken växer cecropia, myrten, magnolia, rökelseträd. Tabunoco. Sloanea. Om man bara lyssnar till artnamnen … det låter suggestivt. (Med risk för att vara exotiserande …) Miljön är perfekt för en gåta! Romanens […][...]

När jag var arton eller nitton läste jag Generation X, Douglas Couplands debutroman. Min tideräkning kan delas in i "före" och "efter" DC. Något avgörande hände under läsningen av den där romanen, jag räds inte att påstå att min livssyn förändrades genom den, ett raster lades över tillvaron och det ligger fortfarande kvar. Det är […][...]

En halv gul sol var symbol för den kortvariga republiken Biafra och prydde dess svartgrönröda flagga. I endast tre år fanns nationen, en utbrytarstat från Nigeria, innan den återfördes till ordningen och moderlandet. Under de tre åren hann den dock bli symbol för svältande barn i Afrika, eftersom livsmedelsbristen var stor och Nigeria gjorde sitt […][...]

Vi får följa Karen som vaknar upp på ett sjukhus i Nova Scotia i Kanada. Under stor fysisk smärta och själslig vånda tillbringar hon dagar och nätter i ett rum hon delar med Rita, en annan konvalescent på avdelningen. Snart står det klart att Karen hamnat på sjukhuset efter att per bil ha ryckt ut […][...]

Under femtitalet ägde en mäktig väckelse rum i det inre av Västerbotten. En av dem som frälstes under mötena var Gideon. Uppfylld av anden for han ut i den gudomliga naturen för att visa sin kärlek. Han skulle just omfamna en tall när han fastnade med foten i den fuktiga mossan och föll raklång med […][...]

Man är riktigt törstig. Man tar upp glaset med iskall öl, tar några andäktiga djupa klunkar och inser att det är ljummen mjölk man sveper. Chock. Besvikelse. Antiklimax. Precis så var det med denna bok. Det man antog var vanlig vuxen-SF visade sig vara riktad mot äldre barn/ungdom (the YA market som de kallar det). […][...]

Utan att hänfalla åt smärta tar sig Ljudmila Ulitskaja an det stora mysteriet döden. Hennes roman påminner om filmen De barbariska invasionerna, alltså handlar den om en man som ligger på sin dödsbädd, omgiven av vänner och före detta älskare, och minns sitt liv. Men där filmen blir smärtsam och obönhörligt sorglig utvecklas En munter […][...]

När jag tänker på diktaturer tänker jag ofta på stora väggmålningar, kitschiga porträtt av Ledaren som upptar det offentliga rummets husfasader och byggnader. I Hisham Matars debutroman Ingen i världen hänger Sloomas mamma upp en kolossal tavla föreställande "överste Muammar Kaddafi, ledare för den libyska folkrevolutionen" mitt på vardagsrumsväggen. Allt är, förstås, ett spel för […][...]