Jag undrar vem som tyckte att den politiskt laddade titeln The Dispossessed bäst skulle översättas till svenska som Shevek – en berättelse om två världar? Förmodligen någon som ansåg att genrelitteratur som science fiction och fantasy är något småpyssligt, underhållande och harmlöst verklighetsfrämmande. I Shevek visar Ursula LeGuin i alla fall att så knappast behöver […][...]

Det är år 2058 och mänskligheten har lyckats utrota de flesta sjukdomar, till och med vanliga förkylningar. Den ekologiska krisen är löst. Föroreningar och fossila bränslen är ett minne blott. Energin kommer från vackra, vita vindkraftsnurror och solfångare och en bit utanför stan utgör en bit gammal motorväg och några kyrkor ett pittoreskt men inte […][...]

Tom Clancy har rekommenderat den här romanen. Bara det. På baksidan till den här utgåvan citeras hans omdöme att Heinleins ”fotspår är stora nog för att en hel nation ska kunna följa i dem. Vi vandrar den väg som hans idéer stakat ut. Han visade oss var framtiden finns.” Nu har jag i och för […][...]

Tydligen pågår det någon form av tävling mellan George Orwell och Aldous Huxley, och den är numera avgjord till Huxleys fördel. I alla fall om man får tro Göran Rosenberg, som skrivit förordet till den här upplagan av Du sköna nya värld. Ingen enskild makt kan längre centralisera informationsflödet, kontrollera propagandan, förfalska historien, styra individers […][...]

När jag slog ihop Richard Morgans 7-11° Celsius för några år sedan hade jag nog faktiskt inte en tanke på att öppna någon av hans romaner igen. Där mixar han noir-deckare och science fiction på ett sätt som visserligen uppdaterar genren, men utan att det för den skull blir nyskapande alls. Ändå utlovar Marknadskrafter så […][...]

Få romaner är så svåra att komma undan som George Orwells 1984. Referenserna sträcker sig långt utanför den vanliga litterära sfären. Bland mycket annat skyller högerdebattörer Lars Ohly för ”nyspråk”; vänsterdebattörer gör detsamma med Alliansens privatiseringsretorik; egyptiska oppositionella i exil beskriver Hosni Mubaraks styre som ”orwellskt”. Ändå är framtidssamhället i 1984 klart tidsbundet, med en […][...]

Det är en av de där soliga försommardagarna man minns. Jag och vännerna sitter med glass utanför en lanthandel i skärgården. På det stora fältet framför oss skränar och leker ett lulligt möhippegäng och bakom buskarna bräker ljuvliga lamm. Det är där jag träffar Karin Slaughter för första gången. Det ska mycket till för att […][...]

Gunnel Beckmans Tre veckor över tiden finns med i tegelstenen Tusen svenska klassiker som kom härom året. Jag älskar att läsa på tema, så när Katarina von Bredows Som jag vill vara, också det en ungdomsroman om oplanerad graviditet, insisterade på att lånas hem kändes det som läge för den här att följa med. Och […][...]

Börjar bläddra i Som jag vill vara en seg kväll i lånedisken och kan bara inte lägga ned den. Den fumliga tonårsförälskelsen, fjortisfestandet, de enorma konsekvenserna och besluten – min inre tonåring är helt enkelt förtrollad. Och det håller i sig. Till och med när jag läst ut romanen har jag svårt att släppa den. […][...]

För att slå ihjäl några timmar börjar jag en slö söndagseftermiddag läsa Elin Boardys Mot ljuset. Sedan kan jag inte slita mig. Berättelsen om Elly omfamnar hela min dag och kväll och lättar, märkligt nog, upp de regntunga skyarna utanför fönstret. Detta är en sträckläsningsbok; något att sluka. Jag läser fort. Hungrigt. Så slår det […][...]