Vems är Sverige? Vad är Sverige? Det har levererats många tvärsäkra svar på de frågorna de senaste åren. Svar som handlar om enighet, likhet, gemensamma traditioner och värden som måste betraktas mer som en idé än som någon historisk realitet. Svar som utesluter. Svar som jag och många med mig har oerhört svårt att känna […][...]

Det börjar med en scen från februari 2009. En ung familj väcks brutalt mitt i natten av att en molotovcocktail kastas in i deras hus. Pappan rusar ut från det brinnande huset för att sätta sin fyraårige son i säkerhet, men utanför dörren väntar någon med hagelgevär. De båda skjuts till döds och ytterligare ett […][...]

Det har sagts att klimatförändringarna kom upp på agendan på allvar när de började påverka snötillgången i Alperna och alltså den övre medelklassens skidsemestrar. Kanske skulle man kunna säga något liknande om den europeiska migrationspolitiken? Först när döda kroppar börjar flyta iland på våra semesterstränder blir det påtagligt att något inte står rätt till. Först […][...]

Jag lever i ett lugnt land på tillbakagång, där den sociala rörligheten är begränsad. Jag är född i en borgerlig familj i sextonde arrondissementet och har blivit en borgerlig bohem i det tionde. Limonov däremot har varit ligist i Ukraina, idol i den sovjetiska undergroundrörelsen, först hemlös, sedan betjänt åt en miljardär på Manhattan, […][...]

Kan man sköta välfärd – vård, skola, omsorg – som i en fabrik, på löpande band? Det är nog en bild de flesta värjer sig emot. Ändå är det förstås därifrån – från den effektiviserade industrin – som många av de tankar som präglar dagens offentliga sektor kommer. Och när undersköterskan Berit Åsenhed i stadsdelen […][...]

”Blod är ett billigt pris för frihet.” Det står på en lapp fäst på Ahmed El Hakims tält på Tahrirtorget i Kairo. Han är 31 år gammal och liknar inte riktigt den prydliga turistguiden på fotot från Hurghada. Han har blivit misshandlad. I tältstaden som uppstått som en protest mot Hosni Mubaraks regering finns också […][...]

Juventud Sin Futuro, ”Ungdom utan framtid”, kallar sig ett nätverk av unga spanjorer. Deras paroll lyder ”Utan hus, utan jobb, utan pension, utan rädsla”. ”Utan hopp” står det på skyltar i Israel. ”1968: hoppets år, 2008: hopplöshetens år”, har någon klottrat i Grekland. Hur botar man hopplöshet? Kanske genom att få känna sig som del […][...]

Vad har hänt med Sverige? Vad har hänt med det Sverige som byggde på idén om att alla är värdefulla, att alla har rätt till samma förutsättningar, att den lilla människan skulle skyddas mot övergrepp? Det Sverige som lagstadgade om arbetsrätt och sjukersättning, om sommarläger för stadsbarn och drägliga pensioner för dem som burit landet […][...]

Gooooooooool!!! Den brasilianske kommentatorn vrålar ut med emeção, inlevelse, för att hylla ännu ett vackert mål. Det är VM 1982 och världen trollbinds av Quadrado mágico. Falcao, Eder, Zico och Sócrates bjuder på bländande passningsspel och drömlika mål. Jag sitter som tolvåring framför teven och tycker att Brasilien har de häftigaste tröjorna, de coolaste namnen […][...]

Inte ofta, men ibland, kan jag bli lite trött på på all allvarligt syftande fotolitteratur. Den som vill delge oss en personlig tragedi eller där vi förväntas se den djupa symboliken i bilder av till exempel spruckna väggar. Då känns det fint att läsa Wolf. Han är en slags gladlynt samlare av mänskligt beteende. Och […][...]