Recension

: Nyttiga människor
Nyttiga människor: En reportagebok om migranter, gränser och människosyn David Qviström
2014
Natur & Kultur
9/10

”När uppstår egentligen ansvar?”

Utgiven 2014
ISBN 9789127138186
Sidor 432

Om författaren

David Qviström (född 1965) är journalist inriktad på migrationsfrågor och har skrivit fler prisbelönta reportage i framför allt Kyrkans tidning. Han har också skrivit böckerna Välgrundad fruktan. Om asyl, amnesti och rätten till trygghet (2005) och Nyttiga människor. En reportagebok om migranter, gränser och människosyn (2014).

Sök efter boken

Det har sagts att klimatförändringarna kom upp på agendan på allvar när de började påverka snötillgången i Alperna och alltså den övre medelklassens skidsemestrar. Kanske skulle man kunna säga något liknande om den europeiska migrationspolitiken? Först när döda kroppar börjar flyta iland på våra semesterstränder blir det påtagligt att något inte står rätt till. Först när fattigdomen skramlar med sin pappmugg rakt i våra ansikten kommer kraven på att något måste göras. Men vad?

David Qviströms Nyttiga människor. En reportagebok om migranter, gränser och människosyn börjar och slutar på den italienska ön Lampedusa hösten 2013. Hundratals drunknade båtflyktingar placerar ön på nyhetssändningarna, men det som händer där är närmast vardag. Bara antalet döda på en gång – volymerna, som Tobias Billström skulle säga – skiljer ut oktober 2013 från vad som sker på Medelhavet hela tiden när människor försöker ta sig in i ett Europa dit knappast några legala vägar står öppna.

De borde stanna hemma och hjälpas på plats, säger Sverigedemokraterna (som ändå vill skära ner även på biståndet). Om de ska komma hit måste de vara beredda att göra rätt för sig, säger Tobias Billström, som vi genom Qviströms mångåriga erfarenhet fått följa från tillträdet som färsk migrationsminister 2006 och tills han blivit ålderman i EU:s ministerråd. Vi vill ha hit nyttiga människor.

Därför lanserar Billström en liberalare arbetskraftsinvandring. Nu får man komma till Sverige och arbeta bara man har ett ickebindande erbjudande från en arbetsgivare, helt oberoende av kvalifikationer och huruvida det finns inhemsk arbetskraft som kunnat göra jobbet. Det finns heller inga kontrollmekanismer som skyddar arbetstagaren från att bli utnyttjad, och snart kommer förstås rapporter om just sådant. Människor som ibland betalat sina jobberbjudanden dyrt, bara för att upptäcka att de väl i Sverige gått upp i rök, eller har betydligt sämre villkor än utlovat. Visst kan man anmäla arbetsgivaren, men det resulterar ju också i utvisning för egen del.

Sådana människor är några i den mängd som David Qviström träffat. Under elva år som migrationsreporter på främst Kyrkans tidning har Qviström rest runt i Sverige, Europa och världen. Han har mött arbetskraftsinvandrare och flyktingar, människor som lever i ”skuggsamhället”, som gömda, svarta, papperslösa, och de som försöker ta sig fram på legala vägar, genom att söka asyl eller arbetstillstånd. Han träffar unga som skickats tillbaka till andra europeiska länder enligt Dublinkonventionen – att det är det land där man först anses ha sökt asyl som ska behandla ansökan – och som lever på gatan i Paris eller Rom. Han träffar romer som skickats hem till extrem fattigdom och diskriminering i forna Jugoslavien, besöker flyktingläger i Jordanien, Mauretanien och Libanon, och han tar sig fram till den ukrainska gränsen för att se vilket håll gränsvakterna egentligen står vända åt.

Nyttiga människor är en oerhört ambitiös bok som vill fånga nästan allt: de enskilda erfarenheterna, de större mönstren och tendenserna, den politiska retoriken, den vardagliga byråkratin och dess effekter, liksom den egna rollen som journalist och medmänniska. Framför allt vill den ställa de stora frågorna: Var går just gränsen för vår medmänsklighet? Hur ska vi handskas med vårt eget överflöd när så överväldigande många andra lider brist? Och går det verkligen att dela in människor i närande och tärande? Vad lever vi i för samhälle då?

Det handlar om flyktingar och om andra migranter, om dem vars skäl att flytta faller innanför asylrätten och om dem som faller utanför. De är många, så oerhört många. Samtidigt finns inte en enda människa i den här boken som jag skulle vara beredd att peka på och säga ”Du borde ha stannat hemma”.

Ella Andrén

Publicerad: 2014-09-13 00:00 / Uppdaterad: 2014-09-11 23:55

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #5826

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?