Eftersom jag vet att snålvattnet hos 102.2% av våra läsare rinner till när de snokat upp skribenters missöden kan jag informera er, kära medborgare- och brottslingar, att jag på de mest försmädliga vis hindrades i mitt försök att skriva denna recension. Den för hand- och handled ergonomiskt anpassade musen, införskaffad från en viss hemsida till […][...]

Barnet är en liten, nätt bok som till formen liknar sonettdiktens form på boksidan där den kräver mer utrymme på höjden än på bredden. Omslagsbilden av Lisa Ewald visar upptill en rosa vattenyta med ett barn som badar. Vid en snabb anblick ser det fint och härligt ut, men vad kommer det sig att båten är […][...]

Nyfikenhet är en härlig drivkraft. Det tror jag många kan skriva under på. Därför passar Albert Einstein alldeles utmärkt som en av huvudrollsinnehavarna i Marie Hermansons senaste roman. Handlingen i Den stora utställningen utspelar sig 1923 och människor tar till sig information genom sin skolgång, genom att läsa tidningar eller genom vanligt småprat medan de […][...]

Jag måste erkänna att jag blev alldeles matt när jag läst inledningskapitlet till denna bok – Cecilia Gyllenhammars Sängkammartjuven. Nej jag är verkligen inte på humör för en rik 56-årig kvinnas bittra erfarenheter, allra minst i relationsform, vet jag att jag tänkte. Men den tar sig. Det är framförallt de passager i boken där huvudpersonen […][...]

Vita Tigern utspelar sig i ett tydligt steampunkinspirerat Göteborg år 2296. Framtidens Sverige är inte längre en demokrati, utan leds av vad som närmast kan beskrivas som en upplyst despot med ett övervakningssystem värdigt Stasi. Det är en främlingsfientlig plats, och Sveriges gränser har nästan stängts helt. Ändå är det med en viss tveksamhet jag […][...]

Det var egentligen inte Miira jag hade tänkt skriva om idag. Så såg jag SVT:s Idévärlden i söndags, där Dick Harrison bekymrade sig över bildningens förfall, och Miira liksom bara propsade på att få komma till tals. För även om Harrison och de andra medverkade hade en hel del poänger och till stor del framhöll […][...]

Göteborg har förändrats. Där Poseidon en gång stod staty längst upp på Avenyn står det nu en katedral. En av bokens huvudkaraktärer, Markus, är kantor i katedralen och vi möter honom strax innan lucianattens offerritual skall ta sin början. Läsaren förstår att Markus har tvivel kring ritualen, och att dessa tvivel har uppstått nyligen. För […][...]

Det kom en bok, så som det brukar göra. Eller, det brukar komma många böcker till dagensbok-redaktionen. Så många att en bok som Det vita bläcket, med sitt gråa yttre, lätt skulle försvinna och hamna underst i någon låda tills den blev utrensad. Men omslaget slår ann något i mig. Det är en bild av […][...]

Om man är göteborgare och/eller intresserad av svensk fotboll så är namnet Mohammed Ali Khan förmodligen bekant. Själv är jag både och, och dessutom Häckensupporter, så en bok skriven av vår förre mittback och lagkapten som handlar om honom själv är ju ganska självklar läsning för min del. Boken är kronologiskt uppbyggd och börjar med […][...]

För mig personligen är Den urbana fronten på många sätt en av de intressantaste utgivningarna den sista tiden. Först och främst för att den handlar om ett område i min egen del av stan, Kvillebäcken, på Centrala Hisingen i Göteborg. Men också för att den tar upp många aktuella göteborgsrelaterade ämnen. Den beskriver processen där […][...]