Alice Walkers Purpurfärgen är en sådan där roman, en modern klassiker, som jag länge tänkt att jag borde läsa, men samtidigt dragit mig lite för att plocka upp. Den verkade så väldigt mörk och eländig. Så kom den här vackra nyutgåvan, och det kändes som dags att ta tjuren vid hornen – och bli positivt […][...]

Thomas McNulty och John Cale bor på gården som Lige Magan äger i delstaten Tennessee. På gården lever och arbetar även de frigivna slavarna Rosalee Bouguereau och Tennyson. Till familjen hör också Winona, indianflickan som paret Thomas och John adopterat efter att de deltagit i massakrer där tusentals indianer mördades. En okonventionell familjekonstellation som idag […][...]

Det är lätt att tycka om Vajlett, möjligen lite för lätt. Den nya lärarinnan i den västerbottniska byn är ungefär så mycket utböling det går att vara. Det är tidigt 1950-tal och som ansvarig för barnens utbildning på orten får hon en viss respekt, som dock mer än väl vägs upp av ännu högre dos […][...]

Anna växer upp på landet i fattigdom i början av 1900-talet. Efter moderns död följer hennes far henne till Kuopio där hon ska tjäna som piga i en doktorsfamilj. Det är genom den unga Annas ögon vi följer handlingen; det är hon som ung, skyddslös flicka som sitter bredvid ångbåtens skorsten med sitt knyte, på […][...]

Handlingen i ungdomsromanen Välkommen till Addamsville utspelar sig ute på den amerikanska landsbygden. Bokens ungdomar lever helt andra liv än de glassiga liv som målas upp i stereotypa highschoolfilmer. Inget festande. Inget romantiskt drömmande om den perfekta partnern. Huvudpersonen är Zora som bor tillsammans med sin storasyster Sadie i en husvagn utanför centrum. De omges […][...]

För ett antal år sedan arrangerade förbundet Allt åt alla guidade bussturer i Stockholms rikaste områden under rubriken ”Överklassafari”. Det verkar kanske inte särskilt troligt att den skotske debattören och rapparen Darren McGarvey har hört talas om det, men jag har ändå svårt att skaka av mig associationen i läsningen av hans boktitel Fattigsafari. McGarvey […][...]

Ni vet den där känslan när man inte kan lägga ifrån sig en bok? När man snabbt ser hur sidorna tar slut och inser att upplösningen måste komma snart för det är mindre än hundra sidor kvar… Det här är en sådan bok. Där kräftorna sjunger tar oss med till träskmarken i en mindre ort […][...]

Jag var oheligt jävla arg när jag läste den här boken. Jag fick lägga ifrån mig den flera gånger för att andas i kvadrat. Fyra sekunder in, lika många ut. En panikångestattackstrategi gammal som synden. Jag har aldrig förstått det där med att man ska sträva efter att vara originell i sitt skapande. Jag kan […][...]

Kvinnor och äppelträd börjar med berättelsen om mor Sofi med det krusiga håret. Utsliten efter femton barnafödslar badar hon varje fredag med sin väninna Fredrika i en gammal badstuga i ett Fattigsverige på 1800-talet. Till den åldriga, brocksjuka “förskinnsbonden” och hela byns förtret. Hon drömmer om något för sig själv; att få tvätta smutsen av […][...]

Namnen på de fyra rejäla pjäserna hämtade ur den svensk litteraturhistorien avslöjar vad vi har i handen – en ask innehållandes motgång, kamp, brist, utanförskap, smuts och orättvisa. Ingångarna är lite olika och perspektiven skilda, men alla fyra noveller viker inte av från den utsattes väg. Berättelserna utspelas inte i vår samtid, men som det […][...]