Recension

: Brudar i svart
Brudar i svart Sirpa Kähkönen
2019
Lind & Co
8/10

Kvinnoliv i politikens skugga

Utgiven 2019
ISBN 9789178614950
Sidor 300
Orginaltitel Mustat morsiaimet
Översättare Mattias Huss
Först utgiven 1997

Om författaren

Sirpa Kähkönen (född 1964) har skrivit om Finlands historia i flera romaner. Granitmannen är den första romanen att ges ut på svenska. Den nominerades till Finlandiapriset 2014 och till Nordiska rådets pris 2016.

Sök efter boken

Anna växer upp på landet i fattigdom i början av 1900-talet. Efter moderns död följer hennes far henne till Kuopio där hon ska tjäna som piga i en doktorsfamilj.

Det är genom den unga Annas ögon vi följer handlingen; det är hon som ung, skyddslös flicka som sitter bredvid ångbåtens skorsten med sitt knyte, på väg mot framtiden. ”Hon hade ju ett par skor, en kjol och två skjortor, mynt i börsen och en sedel i handen.” Skorna som hon oftast tar av sig för att inte slita på dem. Skorna som systern väl framme i Kuopio genast kastar bort.

Anna tycker sig komma till en storstad och både njuter och blir bedövad av alla nya intryck. Snart lär hon sig arbetet hos doktor Pettersson och hon strövar gärna längs stränderna i staden, går på marknad och köper Viborgskringlor. Låter fotografera sig och sänder hem en bild till far. Hon känner sig inte fattig men blir snart medveten om de sociala skikten som sitter hårt.

Hon träffar sjömannen och politiskt aktive Lassi som hon förälskar sig i. De gifter sig men deras första barn dör. Lassi är kommunist och arresteras och döms till arbetsläger i 7 år. De åren tillbringar han på fånglägret i Dragsvik. Anna verkar lida av depression och situationen är mycket invecklad och isolerad. Hennes ensamhet är skriande – det är tider när det är svårt att lita på någon och misstankar kan väckas av minsta lilla handling. Hon arbetar på en fanerfabrik och får svåra eksem. På en tågresa till fånglägret lär hon känna en annan kvinna, gift med en politisk fånge och den vänskapen blir mycket viktig för den drömska Anna. Överhuvudtaget handlar boken om kvinnoliv och -solidaritet.

I slutet av boken återvänder Lassi – mycket förändrad – till Kuopio. De får tvillingar. Äktenskapet knakar i fogarna. I slutet av boken mobiliserar Finland sig för krig.

Romanen är den första av Kähkönens tre verk som kallas Kuopiosviten. Händelserna är inspirerade av författarens egna släkthistorier och släktingar som kämpat för att få göra sin röst hörd. Allt förstår jag inte – är inte helt insatt i 1930-talets kommunistskräck och -förbud i Finland – men just därför tycker jag att jag lär mig något nytt.

Språket är ställvis mycket enkelt, vardagligt – andra gånger allvarligt, poetiskt. Flera gånger påminns jag om Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd – den boken är en systerbok till Brudar i svart. Lite av samma utsatthet, politiska uppvaknande och även en skildring av tiden, naturen och miljöerna.

Barbara Strand-Blomström

Publicerad: 2021-01-09 00:00 / Uppdaterad: 2021-01-08 01:26

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #8342

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?