James Baldwin var en av 1900-talets centrala afro-amerikanska författare och aktivister i såväl medborgarrättsrörelsen som gay-rörelsen. Förlaget Modernista återutger nu hans klassiska essäsamling Notes of a Native Son i reviderad översättning, mer än 60 år sedan den publicerades på engelska för första gången. Det kan för ett förlag vara relativt billigt att ge ut en reviderad utgåva av en gammal bok, men frågan är hur relevanta texterna är idag, mer än ett halvt sekel senare?

Essäerna i den här samlingen kan alla sägas handla om hur det var att vara afro-amerikan, framförllt då i USA, i mitten av 1900-talet. De må ha hyllats av sin många skribenter i sin samtid, vilket också framhålls i flera citat på omslaget. Flera av de inledande essäerna uppfattar iallafall jag dock som ganska daterade. En essä handlar exempelvis om filmen Carmen Jones, från 1955. Den filmen har väl inte riktigt uppnått klassiker- eller kult-status, och själv har jag inte sett den, vilket jag gissar att jag inte är särskilt ensam om – något som också gör att essän i mångt och mycket inte känns särskilt relevant. Ytterligare andra essäer handlar exempelvis om litteratur som var klassisk redan när Baldwin skrev om dem, som exempelvis Harriet Beecher Stowes omdiskuterade Onkel Toms stuga. Just för att den romanen förblivit en klassiker så behåller ju Baldwins essä också indirekt en viss relevans. I ett par andra essäer kan man läsa exempelvis om livet i Harlem, eller som (svart) amerikansk student i Paris under 1950-talet. Måhända givande om man är intresserad av en samtidsskildring från den här tiden, men mycket av det känns inte särskilt relevant för vår samtid.

Men ibland gnistrar det till ordentligt. I mitt tycke allra mest så i bokens avslutande essä ”Främling i byn”. Även om den så klart också är skriven i, och reflekterar över, en viss given historisk kontext – närmare bestämt när Baldwin spenderade en tid i en isolerad liten by i Schweiz – så lyckas han här fånga många aspekter av vad det innebar att vara ”främling” som nog kunde ha varit skrivna idag. Först här får jag verkligen en känsla för varför Baldwin kunde bli så hyllad av somliga i sin samtid, och varför det kan vara relevant att läsa honom än idag.