Recension

: Sweet Lolita
Sweet Lolita Kicki Sehlstedt
2018
Piratförlaget
7/10

Utsatthet och utnyttjande

Utgiven 2018
ISBN 9789164205643
Sidor 431

Om författaren

Kicki Sehlstedt (född 1975) är författare, journalist och kriminolog. Hon har bland annat varit verksam som nyhetschef på Aftonbladet och producent för tv-programmet Brottscentralen. Som författare debuterade hon 2018 med kriminalromanen Sweet Lolita. Sehlstedt växte upp i Uddevalla, men är numera bosatt i Stockholm.

Sök efter boken

”Sweet lolita” är en klädstil eller subkultur med rötter i Japan, en extremsöt och dockig stil med ett överflöd av pastellfärger, rosetter och volanger. Kawaii så det bara smäller om det.

Att döma av namnet, Lolita, är det lätt att dra slutsatsen att det finns något perverterat över alltsammans, en vilja att behaga en gubbsjuk betraktare, men jag tror inte att det nödvändigtvis är grejen. Det kan nog snarare vara det motsatta, en glädje i det lekfullt flickrumssöta och en vägran att växa upp, med allt vad det innebär.

I Kicki Sehlstedts debutroman, med titel från fenomenet, är det dock bara aningslösa föräldrar som inte fattar att det här enbart handlar om pedofilkänslan. Och när trettonåriga Matilda poserar som Lolita för gubbar på nätet vet hon på ett plan precis vad hon gör. Det är lättförtjänta pengar. Hennes äldre bästa kompis blir imponerad och driver på. Här finns ingen ände på spänning och möjligheter att tjäna en hacka. De här gubbarna är lätta att lura och får skylla sig själva.

Naturligtvis leker de med elden.

Tonårstjejerna utgör liksom ena änden på en skala – och de rör sig snabbt på den – där unga flickor utnyttjas å det grövsta. Det är den värld journalisten Aida Svantesson, tills nyligen frilansare på jordens värsta krigsskådeplatser, bestämt sig för att undersöka. Ämnet tar dock en mer personlig vändning när hennes lillasyster Bianca försvinner från en bröllopsfest och strax därefter hittas död.

Bianca var doktorand i kriminologi och intervjuade unga prostituerade i sitt avhandlingsarbete. Hennes handledare, professor Kajan Berglund, blir snart övertygad om att förklaringen till Biancas död finns i något hon ramlade på i det arbetet, och Aida och Kajan kan mötas i sin strävan att förstå och hantera den unga forskarstuderandens död.

Den här nutiden interfolieras med ett förflutet, en tonårsflicka på väg att upptäcka sin egen lust och sexualitet, men som alltmer får den utnyttjad och solkad av självupptagna unga killar. De avsnitten, berättade i jagform och för ett du, hör till romanens starkaste. Det är dem jag minns, långt efter att resten av intrigen bleknat i minnet.

Nej, det är inte riktigt sant. Här finns också utstuderat snaskiga scener som bränner sig fast på ett än mer obehagligt, men samtidigt ytligare sätt. Det känns faktiskt onödigt att ta i, när den mer vardagsnära utsattheten är alldeles tillräckligt illa nog. På så sätt uppfattar jag Sehlstedts berättelse, fast mycket habilt skriven och konstruerad, som en smula ojämn. Hon är grym när hon håller det på en igenkännbar nivå, men ibland rusar hon iväg lite. Kajan Berglund – påstridig som ett kärleksbarn mellan Ebba Witt-Brattström och Leif GW Persson – och hennes akademiska tillvaro på en institution där folk tilltalar och tänker på varandra som Docenten och Professorn, som vore det en gammal pilsnerfilm, hör till de inslag jag har svårare för.

Sehlstedts samhällstillvända agenda – hennes omslag pryds av devisen ”Historierna som måste berättas” – gillar jag ändå verkligen, så jo, jag vill gärna läsa mer av hennes penna.

Ella Andrén

Publicerad: 2020-02-18 00:00 / Uppdaterad: 2020-02-18 00:34

Kategori: Recension | Recension: #8020

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?