Recension

: Finland berättar
Finland berättar: rådjurens himmel Jyrki Vainonen m.fl.
2013
Tranan
7/10

Smakprov ur en myllrande myrstack

Utgiven 2013
ISBN 9789186307684
Sidor 368
Översättare Marjut Hökfelt

Om författaren

I novellantologin Finland berättar: rådjurens himmel medverkar tjugofyra författare: Jyrki Vainonen, Tuuve Aro, Johanna Holmström, Rosa Liksom, Daniel Katz, Sari Malkamäki, Juha Itkonen, Susanne Ringell, Outi Alm, Joonas Konstig, Veijo Meri, Anja Erämaja, Sari Vuoristo, Riku Korhonen, Maritta Lintunen, Lars Huldén, Irja Sinivaara, Monika Fagerholm, Maarit Verronen, Armas Alvari, Taina Latvala, Sinikka Nopola, Eeva Tikka och Petri Tamminen.

Sök efter boken

För den som inte vet, kan jag berätta att jag då och då läser bokrecensioner på finskspråkiga litteraturbloggar. Jag konstaterar att i vårt grannland läses det och recenseras med stort engagemang. På hösten kommenteras böcker och författare även i papperstidningar (och deras nätupplagor) så att bokläsning uppmärksammas av en bredare allmänhet. Detta på grund av den årliga utdelningen av Finlandiapriset i litteratur, som varje år brukar ske i november månad.

De författare som läses i Sverige är de största namnen, såsom Sofi Oksanen, Rosa Liksom och på senare tid också Katja Kettu. Dessa mästare är inte ensamma. De har vid sin sida en myllrande myrstack av andra författare, som inte har samma spridning här på denna sida om Östersjön.

Några av dessa är medtagna i novellsamlingen Finland berättar: rådjurens himmel. En del är yrkesverksamma skribenter och har nått sin publik via dramatik eller kåserier. Men främst tycks majoriteten av antologins författare trivas med novellen som uttrycksform. I de välskrivna men kortfattade presentationerna intill varje novell läser jag att många av dem gett ut novellsamlingar tidigare.

Tjugofyra noveller i en och samma bok kan verka lite mycket, men det finns fördelar – nämligen att de flesta noveller håller sig korta. Om man bara läser sporadiskt medför inte formatet några behov att backa tillbaka för att minnas vem som var vem, eller om det fanns någon platsbeskrivning som gav viktiga ledtrådar att hålla i minnet.

Relationer verkar vara den gemensamma nämnaren i novellsamlingen. Det är ju inte så konstigt – mycket av litteraturen överhuvudtaget torde ha sitt upphov i viljan att sätta ord på hur individer samverkar med andra individer. Här finns som exempel historier om äktenskap som svajar eller skildringar av hur en yngre generation möter eller undviker den äldre generationen. I några fall ger barnperspektiv en särskild udd till berättelsen.

I de flesta noveller förekommer vanliga människor som huvudpersoner – åtminstone ser det ut så utifrån. Men vissa av personerna har vilda och okontrollerbara drömmar som glider ut i overkligheten. Någon är så introvert att hen väcker obehag. Som kontrast läser jag några skruvade historier som får mig att skratta, bland annat novellen som föreslår en enorm besparing inom äldreomsorgen. Idén handlar om att utnyttja byggnaderna vid den nedlagda hönsuppfödningen. Absurt och väldigt likt Arto Paasilinna när han raljerade som värst. I Sverige har tv-showen Grotesco samma anda i sin satir.

Människorna söker sig i några fall till sjöarna vid sommarstugorna eller öarna i skärgården. Men i de flesta fall är fonden den urbana miljön. Än åker vi i hissen mellan våningarna i flerfamiljshuset, än känner vi oss anonyma bland alla okända grannar.

Novellerna speglar en samtid som i mångt och mycket liknar den i Sverige. Förutom att novellerna är bra alster och presenterar mig för en mängd intressanta författarskap, märkte jag att antologin i många avseenden gjorde mig fundersam.

Lena Nöjd

Publicerad: 2020-02-01 00:00 / Uppdaterad: 2020-01-31 22:20

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #8002

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?