Recension

: Krigets konst
Krigets konst: 383 maximer om att segra & besegra Sun Tzu
2019
Modernista
2/10

Kinesisk klassiker i fel händer

Utgiven 2019
ISBN 97877817857
Sidor 112
Översättare Bertil Häggman

Om författaren

Sun Tzu (Sunzi och Sun Zi är andra vanliga transkriberingar) var enligt legenden en general som levde på 500-talet före Kristus. Han anses vara den som ligger bakom verket Krigskonsten. Det finns idag olika teorier om när texten färdigställdes och även om det rör sig om en eller flera upphovspersoner.

Sök efter boken

När någon vet mycket om ett ämne leder det ibland till att hen skriver ned sina lärdomar så att andra kan få del av kunskapen. Ett exempel på detta utgör det kinesiska verket Krigets konst, som skrevs för 2 500 år sedan. Det sägs att strateger inom militärväsendet, näringslivet och den politiska sfären än idag hämtar inspiration från de ordspråksliknande formuleringarna.

De en gång nedtecknade kinesiska tecknen tillskrivs en fältherre med namnet Sun Tzu (Sunzi och Sun Zi är andra vanliga transkriberingar). Texterna består av goda råd till rikets ledning inför eventuellt krig med andra riken. Eftervärlden har många gånger kopierat de kinesiska tecknen och de har även översatts till andra språk.

Det första jag gör när jag öppnar boken är att söka information om vem som översatt texterna till svenska. På titelsidan i början av boken anges tydligt namnet på översättaren, Bertil Häggman. Eftersom det inte framgår om han översatt direkt från kinesiskan mejlar jag förlaget och frågar från vilket källspråk översättningen är gjord. Svaret kommer snabbt: Engelska. I mejlet berättas tyvärr inget om namnet på den som gjort den engelska förlagan.

Inget förord eller efterord förtydligar hur texten hittats och bevarats genom århundradena. Inte heller får jag någon faktaruta som upplyser om vad som gällde i Kina vid den tiden. Jag rynkar pannan i lätt missnöje men övertalar mig själv att jag kanske inte behöver den saknade bakgrundsinformationen? Med den fokuseringen kommer jag steg för steg framåt i läsningen. Jag får en svag kontakt med något som formulerats i en annan tid, på en plats långt från mitt moderna liv. Krigararistokrater, kamp om territorier.

Att vara fältherre och leda ett manskap innebär att ha koll på många faktorer och allt kan förändras på ett ögonblick. Befälhavaren får aldrig lita på ett enda koncept – att variera sig i strid är ett måste. Tanken förtydligas med metaforer:

§ 8
Det finns inte mer än fem grundfärger ändå skapar de i kombination fler färgtoner än man någonsin kan se.

§ 9
Det finns inte mer än fem grundsmaker – surt, bittert, salt, sött, beskt – ändå producerar kombinationer av dem fler smaker än som någonsin kan smakas.

Ledaren i kriget får inte hindras av sin härskare utan ska ges fullt mandat i sin roll. Med gott ledarskap kommer han att föra sitt rike till segrar. Man måste planera noggrant, vilket innebär att ha tillräckliga resurser samt ha kunskap om geografi och väder. En slarvig planering följs av kännbara förluster i det egna ledet. Om ett anfall måste genomföras ska befälhavaren i förväg ha hittat svagheter hos sin fiende och rikta angreppet där. Diplomati och spioneri rekommenderas som komplement, vilket förkortar stridernas längd och ger minskade kostnader. Bortsett från att det mesta handlar om organisering av hundratals soldater kan jag spåra en tydlig konsekvensanalys som går ut på att det allra bästa är att undvika krig.

Tankarna formas med enkla ord och meningsbyggnaden är okomplicerad. Läsaren kan givetvis låta formuleringarna sjunka in och applicera dem på andra situationer, rentav sådana som inträffar i vardagen. Läsningen kan inspirera till att reflektera kring livets strider.

För mig är den stora haken bristen på bakgrundsinformation. Jag får en känsla av att läsaren bara ska svälja vad som står mellan bokpärmarna. Jag frågar mig nämligen, vilka språkliga dilemman som uppstått under översättningen? Hur har den engelska och svenska översättaren hittat sin bro mellan den kinesiska språkdräkten för 2 500 år sedan och nuet?

Jag blir därför glad över att få chansen att studera notförteckningen längst bak. Men misströstan drar ner mitt humör igen. I noterna återges krigshistoriska anekdoter (utan källangivelser) med huvudpersoner som lord Wellington, Oliver Cromwell och Fredrik den store av Preussen. Noterna refererar också till andra kinesiska personer utan att överhuvudtaget förklara om de är generaler, historiker eller filosofer. Ingen avsändare anges i anslutning till notförteckningen. Innan jag slår igen den bakre bokpärmen hittar jag dock en liten upplysning: Under förlagets logga berättas om formgivare och vilket typsnitt som använts. Inklämt mellan dessa rader står skrivet att noterna är från en engelsk översättning av Lionel Giles. När jag söker på nätet finner jag en förklaring till den ålderdomliga historiesynen. Karln (född 1875) skrev sina noter år 1910!

Läsningen av den här utgåvan av Krigets konst vändes till en resa i fullt utblommad skepticism. För att tala klarspråk, tycker jag det liknar ett skamgrepp från förlagets sida i hela kedjan från utgivningsbeslutet, vidare till tryckeriet och slutligen till att distribuera boken till potentiella läsare. Här saknas fundamentala upplysningar kring översättningens källtexter. Lika uselt är att inte upplysa om historisk forskning som rör den aktuella tiden i Kina. Så behandlar man inte klassiker.

Lena Nöjd

Publicerad: 2019-10-09 00:00 / Uppdaterad: 2019-10-09 07:14

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #7876

2 kommentarer

Varför inte recensera verket istället för översättaren/förlaget/utgivningen?

Daniel Oregistrerad 2019-10-12 11:35
 

Verket är inte synligt. Svårt att recensera något som man inte får syn på (eller kontakt med). Om ursprung och sammanhang fått några sidor skulle även denna utgivning varit intressant. Då hade läsaren till exempel kunnat reflektera över skiftande historiesyn genom århundradena. Kanske den språkintresserade kunnat se hur den engelska översättningen influerat den svenska. Rytm, ordval, eller andra melodiska komponenter … som kanske har valts för att efterlikna det kinesiska originalet?

Lena Nöjd Redaktionen 2019-10-12 15:48
 

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?