Recension

: Minoritetsorkestern
Minoritetsorkestern Chigozie Obioma
2019
Ordfront
8/10

”Minoritetsorkestern” visar upp fler strängar på Obiomas lyra

Utgiven 2019
ISBN 9789177750390
Sidor 475
Orginaltitel An Orchestra of Minorities
Översättare Ninni Holmqvist
Först utgiven 2019

Om författaren

Chigozie Obioma föddes 1984 i Akure, Nigeria. Han har bott på Cypern, i Turkiet och lever numera i USA där han är professor i litteratur och kreativt skrivande på University of Nebraska-Lincoln. Han debuterade 2016 med Fiskarmännen, och har sedan skrivit Minoritetsorkestern.

Sök efter boken

Chigozie Obioma, det litterära stjärnskottet som debuterade 2016 med kritikerhyllade Fiskarmännen, är tillbaka med en ny roman. Med en glödande historia utforskar han livets orättvisa, människans natur och hennes litenhet inför världens nyckfullhet.

Handlingen kretsar kring den unge mannen Chinonso som lever ett enkelt men förnöjt liv i Nigeria. Han tar hand om sina höns med samma tillgivenhet andra tar hand om sina barn och har inga större problem än att hålla rovfåglar borta från sin lilla gård. Tills han en dag möter Ndali, en kvinna som förändrar hans livsbana långt mer än han från början skulle kunna tänka sig. Hon är dotter till en rik man och hennes familj är inte det minsta imponerade av den fattige Chinonso. När han inser att de aldrig kommer acceptera honom som han är bestämmer han sig för att skaffa sig en universitetsutbildning i hopp om att de ska tycka bättre om honom då. Av en händelse stöter han på en bekant som kan hjälpa honom till ett universitet i Europa. Han ger sig av för att göra sig värdig Ndali men får lära sig mycket mer än han väntat sig – framför allt att människor varken har kontroll över sin framtid eller sitt hjärta.

Obiomas första bok jämfördes ofta med de grekiska klassikerna både i sitt tema och hur Obioma använde sig av element liknande körerna från antika grekiska dramer. Minoritetsorkestern spinner vidare på detta spår i sin handling som lätt kan kopplas till Odysséen, vilket huvudpersonen Chinonso själv också gör vid flera tillfällen. Samtidigt är boken djupt rotad i traditionell igbo-kosmologi – berättaren är Chinonsos chi (en slags personlig ande) som vittnar om hans liv inför guden Chukwu. Det är en snygg blandning som gör sig väl och där båda tillför fint till helheten.

Under tiden som huvudhandlingen följer hur Chinonso offrar allt för kärleken och vad det har för konsekvenser för honom pågår mycket annat i bakgrunden. Obioma målar upp verkligheten för migranter på ett osentimentalt sätt utan att vare sig försköna eller smäda. Hans bild av nutida Nigeria är inte heller helt okomplicerad – läsaren får både möta godhet från huvudsakligen Chinonso och Ndali men också grymhet representerat i Ndalis snobbiga familj.

Stilen är minst sagt imponerande. Ibland konkret och enkel som när det beskrivs hur Chinonso tar hand om sina hönor, ibland högtflygande och abstrakt i sin utforskning av människans inre natur. Här gör sig ramberättelsen, Chinonsos chi som vittnar för en gud, extremt bra och möjliggör ett utanförperspektiv som Obioma utnyttjar mycket skickligt. Jag tycker dock att det periodvis blir väl tjockt och tungt att läsa just när passagerna borrar sig in i det undermedvetna. Historien är så pass spännande att jag vill veta vad som händer härnäst vilket är tur eftersom det gör att jag fortsätter läsa, men det är också det som gör att de metafysiska utläggningarna känns så tröga: de är i vägen för min snabba framfart genom handlingen. Samtidigt är de filosofiska utläggningarna en viktig del av boken eftersom den handlar om så mycket mer än bara det fysiska skeendet. De viktigaste förändringarna sker i Chinonsos medvetande och det är fascinerande att följa hans gradvisa omvandling.

Trots att jag hade lite svårt för den bitvis på grund av den komplexa stilen är det en bok som i slutändan tog sig och det rejält. Allting känns otroligt verkligt och Chinonso skildras så nära att jag inte riktigt kunde släppa taget ens när boken tagit slut. Det är en imponerande utforskning av det mänskliga psyket utan att det känns upplagt eller forcerat. Obioma fortsätter visa att han är en av Nigerias nya supertalanger.

Andrea Carlson

Publicerad: 2019-08-23 00:00 / Uppdaterad: 2019-08-20 21:30

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #7831

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?