Grannlandet Norge var länge ett fattigt land, vars exportprodukter i stort sett bestod av fiskets fångster. Befolkningen var utspridd och avstånden mellan byarna var långa. Landets fjordar och fjäll var effektiva avskärmningar för kontakter med omvärlden. Om någon främling hittade fram till en ensligt belägen by var skiljelinjen mellan ren nyfikenhet och mörk misstänksamhet tunn. […][...]

Om man jobbar på ett bibliotek, som jag numera gör, så ägnar man en hel del tid åt hur böcker ska sorteras. När en låntagare kommer och frågar efter en bok så vill man ju veta var bland alla tusentals böcker just den håller hus. Det får man inte bestämma själv, som man gör hemma, […][...]

Paul Tremblay har sedan tidigare gjort sig ett namn som mysterie/skräckförfattare, och hans roman A Head Full of Ghosts har jag tidigare gett en lysande recension här på sidan. Hans senaste alster, Growing things and other stories, är en samling kortare berättelser om bland annat mystiska lärare, efterhängsna hundvaktare, ett rån som går fel och […][...]

Det var en gång en planet som hette jorden. Där bodde människorna och de var inte alls bra på att ta hand om sin planet så några vetenskapsmän hittade en annan planet där man skulle kunna börja om på nytt. Den planeten hette Vial. För att ta sig till Vial byggde man två gigantiska rymdskepp, […][...]

En vuxen dotter pratar med sin pappa om hans liv och familjehistoria. Här bearbetas Finlands många krig och människor som kommit i kläm under tidernas gång. Fattigdom och nöd. Här handlar det om släktingar i många led och i flera länder. Om resor, återvändande och nya hemorter och tillbakablickar. Pappan har hamnat på barnhem i […][...]

Från Berlinmurens fall och fram till helt nyligen har liberal marknadsekonomi i princip saknat konkurrens från andra ideologier. Det har varit en era som banat väg för materiella framsteg, befolkningstillväxt, tilltagande klimatkris och, oväntat, auktoritär nationalism. Jag skriver oväntat, eftersom liberalismen vill motsatsen till odemokratiskt, främlingsfientligt och protektionistiskt flaggviftande. I spetsen för denna rörelse mot […][...]

Liselott Lindvall, eller Lissu som hon kallas av sina närmaste, skickas iväg som 8-åring från Helsingfors till Småland. Hon sätts på ett tåg med en lapp om halsen, mamma går iväg på ett ärende och Liselott ser henne inte på nytt förrän om fem år när kriget är slut. Här i bokens inledande scen ges […][...]

I diktsamlingens förord konstaterar Agneta Pleijel att Wislawa Szymborska ”ärar ovissheten”. Särskilt tydligt blir det i dikten Ouppmärksamhet som inleds: Illa skötte jag mig i kosmos igår. Jag levde ett helt dygn och frågade inget, och förvånades inte över något.   Jag utförde mina dagliga göromål som om det var allt jag hade att göra. […][...]

En främling i mitt hus vill gärna vara en av de där böckerna som på ytan är en sak, men i själva verket är en annan. En bok där man får en välpolerad och fläckfri yta presenterad i början, men där man senare hittar sprickor så djupa att de leder en in i mardrömslika och […][...]

Mitt första möte med Lisa Jewells böcker var först i fjol. Jag kan erkänna att jag skrämdes iväg av hennes namn. Larvigt, jag vet. Men jag visste inte att hon skrev thrillers i feelgood-ton. Böcker där allting på ytan verkar vara perfekt, men där snart något börjar skava och där det finns blottor som får […][...]