Recension

: Stjärnorna ser likadana ut överallt
Stjärnorna ser likadana ut överallt Marjan Svab Saga Bergebo (illustratör)
2018
Rabén & Sjögren
7/10

På flykt under stjärnorna

Utgiven 2018
ISBN 9789129702712
Sidor 32

Om författaren

Marjan Svab (född 1968) är journalist, bosatt i Helsingborg och verksam vid Helsingborgs dagblad. Bilderboken Stjärnorna ser likadana ut överallt (2018), illustrerad av Saga Bergebo, är hans debut som författare.

Sök efter boken

Har du någon gång hört Klarspråk, Sveriges radios nyhetsprogram på lätt svenska? Där används inte en standardfras som ”brutit vapenvilan”, utan istället kanske ”inte slutat kriga fast de har lovat” och plötsligt bryter nyheterna igenom den där vanliga distansen man byggt upp och känns i magen. Blir liksom verkligare.

Skönlitteratur, och inte minst böcker för små barn, kan ha samma effekt, vi kan röra oss från det abstrakta fågelperspektivet som i ord om krig och flyktingkatastrof, till den konkreta upplevelsen. I Marjan Svabs och Saga Bergebos bilderbok Stjärnorna ser likadana ut överallt handlar det just om krig och flykt, men ur en femårig flickas perspektiv. Hala.

Hala upplever kriget främst som otäcka ljud, som blixtar och svart rök, som mammas stora famn nere i skyddsrummet. Som en massa trasiga saker.

Så, när hon fått flytta ut till mormor och morfar på landet, är de plötsligt där, stridsvagnarna bland de hemvana fåren. Halas föräldrar kommer och hämtar henne. De måste längre bort.

Avståndet är kanske diffust för Hala, men det har en ytterst konkret innebörd. Som en ramsa återkommer de, alla som hon förstår att de rör sig längre och längre ifrån: farmor, farfar, mormor, morfar, farbröderna, fastrarna, mostrarna, kusinerna och bästa vännen Layia.

Marjan Svabs ord och Saga Bergebos bilder samspelar poetiskt. Månen speglar sig i vattnet och påminner om spegeln hemma. Stjärnorna lyser hoppfullt, här som där.

Riktigt otäckt blir det trots allt aldrig, för mamma och pappa är ju där och lovar att allt ska bli bra, att de ska hålla ihop. Bara som vuxen läsare får man en klump magen: det kan de ju faktiskt inte veta. De bara måste lova ändå.

Ella Andrén

Publicerad: 2019-02-11 00:00 / Uppdaterad: 2019-02-10 19:24

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #7633

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?