Recension

: Rödluvan och vargen
Rödluvan och vargen Bernette Ford/Bröderna Grimm
2013
B Wahlström
6/10

Tandlös saga med bett

Rödluvan och vargen är en av Europas mest kända folksagor och det finns de som menar att den har återberättats i tusentals år. Den skrevs ner första gången på 1600-talet, då slutade sagan med att vargen efter att ha slukat mormorn också slukade Rödluvan.

Sensmoralen – den nedtecknades för att läsas på hovet i Frankrike – gick inte att ta miste på; unga, vackra flickor skall akta sig för stora, stygga vargar i allmänhet och för vargar som pratar med mormorslen tunga i synnerhet.

Bröderna Grimm som tecknade ner folksagor på 1800-talet hittade på ett nytt slut för att anpasa sagan till den borgerliga publik som gärna läste för sina barn. Man lät en skogshuggare gå förbi stugan, skära upp magen på vargen, plocka fram mormor och Rödluvan, stoppa ner stenar i vargens mage och låta honom dö av sin egen tyngd.

De sexuella undertonerna hade nu tonats ned. Sensmoralen var snarare att man skall lyda sin mamma, annars kan det gå illa.

När man nu ger ut sagen på svenska i storboksformat med klatschiga färgbilder så har man följt bröderna Grimm. Men man har samtidigt försökt göra den så ofarlig som möjligt.

Skogen på väg till mormor är inte läskig utan fylld med gulliga djur. Och vargen pendlar mellan småfarlig och hundvalp. Jägaren som går förbi hör ”bråket inne i stugan” och hinner komma in innan Rödluvan blir uppäten. När de skall plocka ut mormor har vargen plötsligt en dragkedja på magen, vi ser inget blod och ingen uppskuren buk. Och när de, skogshuggaren följer Rödluvan hem, kommer tillbaka till stugan så lever de ”lyckliga i alla sina dar”.

Det är kanske inget fel att återberätta en saga för de allra minsta på ett sätt som gör att den saknar det som gjort att sagan berättats i tusentals år. På ett smålustigt sätt får barn lära sig att man skall göra som mamma säger, annars blir det jobbigt.

Men det är ingen slump att Rödluvan och vargen varit populär så länge. Sagan har bett även när man försöker göra den tandlös. Eftersom både det sexuella och det skrämmande är borta så finns det inte längre någon anledning för Rödluvan att lyda sin mamma.

Det finns de som menar att en gång i tiden var föräldrar auktoritära och fostrande, nu är de jämställda och frånvarande. Den nya Rödluvan och vargen passar fint in i denna verklighetsbeskrivning. Här får vi lära oss att om man bryter mot mammas regler så blir livet spännande och man träffar en man som är farligare än vargen. Och när man kommer hem ler mamma glatt åt att man ser ut att ha det bra.

Det här är en sensmoral som redan en 4-åring begriper. Så alla föräldrar, om ni vill ha ett våghalsigt barn som struntar i vad ni säger, gå och köp.

Kettil Johansson

Publicerad: 2013-05-28 00:00 / Uppdaterad: 2013-05-27 22:26

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #5240

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?