Recension

: Idag vet jag inte vem jag är
Idag vet jag inte vem jag är Ida Sundin Asp
2016
Urax
7/10

”Jag känner igen dig men jag vet inte vem du är.”

Utgiven 2016
ISBN 9789187208300
Sidor 32

Om författaren

Ida Sundin Asp (född 1990) är illustratör och bilderboksförfattare, utbildad på HDK i Göteborg och Konstfack i Stockholm, där hon numera bor. Idag vet jag inte vem jag är (2016) är hennes debutbok och nominerad till Augustpriset.

Isa Sundin Asp – författarens hemsida.

Sök efter boken

Det är något som tydligen händer jaget i den här berättelsen då och då, men det minns han förstås inte. Ingenting minns han. Inte vem han är, inte var han bor, inte att han har en katt. Inte ens att han är morfar.

Jag vet inte om det finns andra barnböcker om demens. Jag har i alla fall aldrig stött på någon förut, aldrig tidigare sett det skildrat för barn. Däremot har jag varit med om det som barn och det är ju en ganska omskakande upplevelse. Att plötsligt vara den som behöver tillrättavisa den vuxne.

Ida Sundin Asps bilderbok har ingenting alls av den där läskiga instabiliteten. Morfadern i boken vandrar runt i förundran, som en blank tavla. ”Bor jag så här fint?” Hans tillvaro tycks pågå i en grön oas, där kravlöst lugn och lekfullhet råder. Kanske mer en fantasi för barn än någon diskbänksrealistisk skildring av hur det är att förlora sig själv?

Fast barnbarnet vet ju och kan förklara.

Du är morfar, jag är barnbarn.
Du glömmer att du glömmer.

Jag har svårt att låta bli att se det ur vuxenperspektiv – det är ett tungt ansvar som vilar på det här barnbarnet. Ingenstans finns några ickedementa vuxna, men heller inga krav eller farligheter. Det är bara att ströva runt i den här barnsligt vänliga världen.

Och det är ju fint. Kanske måste det inte vara så komplicerat? Kanske kan Idag vet jag inte vem jag är fungera som en ingång till samtal om minne och glömska: Hur skulle det vara om man plötsligt inte kände igen sig? Inte visste vem man var?

En enda bild visar att morfar kan bli ledsen av osäkerheten, och jo, jag kanske önskar mig en bok om allt det där svåra med sjukdomen. Om sorgen, om ifall man ska rätta eller inte, om man ska tala om att människor den förvirrade vill hem till varit döda i 15 år, allt det där.

Det är inte den här boken, men det är okej. Det här är en bok där barnet får vara den kloka och trygga, den som vet bäst på ett oläskigt, bra sätt. Det är fint.

Ella Andrén

Publicerad: 2016-11-19 00:00 / Uppdaterad: 2016-11-13 08:20

Kategori: Recension | Recension: #6756

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?