Det här är något så häftigt som en bilderbok från noll år. Och vi kastar oss ut i myllan från sida ett. Det lilla barnet som har huvudrollen möter naturen med alla sina sinnen. Olika detaljer från skogen presenteras och sedan närmar sig barnet dem med hela sitt väsen. Sinnena är vidöppna.

En blomma att lukta på. Mossa att gosa med. En kotte att tugga på. Där dyker också upp en stövel att krama. Stöveln sitter på pappa. En pappa så kär att han bara måste pussas på.

Titta skogen är en stor bok i en liten förpackning. En bok som innehåller naturvetenskap för de minsta och som öppnar upp för skogens sus och lugn. I dagens digitaliserade samhälle känns det fint att små barn kan få möta naturens under och att en kan samtala om blommor, kottar och småkryp tillsammans.

Bokens uppbyggnad är att en detalj presenteras på vänster sida av uppslaget och intill på höger uppslag sätts detaljen i sitt sammanhang. Texten består av ett ord eller max två, men det går ju att fördjupa historien tillsammans med barnet. Titta på detaljer i bilderna och benämna dem för att berika berättelsen och ordförrådet.

Illustrationerna är tydliga och mjuka men på samma gång går de rakt in i hjärtat med sin enkla men ändå målande närvaro. Bilderna jobbar med blickar och händer som gör att bilderna blir tydliga och grönskan ger allting en fin inramning.

Olika förlag har en idé om att utmana begränsande stereotyper och bidra till ett inkluderande samhälle där olikheter kan leva sida vid sida. Och det gör de med bravur. Det är inte själva ”utmaningen” som står i centrum i böckerna. Familjebilden ser olika ut, men det är helt normalt i berättelsen och inget det ägnas tid åt. Och det är väldigt viktigt att små barn redan från början får mötas av att familjer kan se ut på många olika sätt och att det är normalt och berikande.