Recension

: Trado
Trado Athena Farrokhzad & Svetlana Cârstean
2016
Bonniers & Rámus
7/10

Poetsamarbete

Utgiven 2016
ISBN 9789100153137
Sidor 158

Om författaren

carstenochfarrokhzad
Foto: Khashayar Naderehvandi

Athena Farrokhzad är född 1983, bor i Stockholm och är poet, litteraturkritiker, och lärare vid Biskops-Arnös författarskola. Hon gav 2013 ut diktsamlingen Vitsvit. Svetlana Cârstean är född 1969 i Botoșani och är numera bosatt i Bukarest. Hon är poet, journalist, översättare och redaktör. Cârstean debuterade 2008 med diktsamlingen Skruvstädsblomman. Tillsammans har de två författarna översatt varandras böcker, samt skrivit verket Trado.

Sök efter boken

Athena Farrokhzad och den rumänska författaren Svetlana Cârstean befann sig 2012 på en översättarworkshop. Cârstean kan inte svenska, Farrokhzad inte rumänska. Ändå slutade det med att de översatte varandras diktsamlingar (Skruvstädsblomman och Vitsvit) till svenska respektive rumänska.

Trado är en förlängning av deras kollaboration. Trado är uppbyggd som ett altarskåp, där varje insida bär en liten bok i en ficka. Det är tre sviter, en av Farrokzhad, en av Cârstean och en gemensam. Tillsammans utgör de ett verk. Den gemensamma delen är en poetisk essä om relationen poeterna emellan, översättning som handling, förräderi, kärleksakt. Trado utkommer på två förlag samtidigt, stora Bonniers och lilla Rámus. Trado ges också ut i Rumänien.

Vi letar efter ett ord i utrymmet mellan våra språk. Det är ett utrymme som upptas av ett tredje språk. Ett språk som inte är någons modersmål. Ett språk som är ett ingenmansland i vårt gemensamma arbete. Ett ingenmansspråk.

Den gemensamma essän rör sig hela tiden kring härkomsten, hemmet, förräderiet. Att skriva är att förråda, att översätta är att förråda. Samtidigt en kärlekshandling, lojalitetshandling. Essän är sprängfylld av citat om översättning från Jacques Derrida, Primo Levi, Susan Sontag, Anne Carson… Det blir för mycket. Det blir en smula präktigt och manifestliknande och de två författarna uppgår i en sådan symbios att jag blir mätt på boken. Det är synd, för de två diktsviterna tycker jag mycket om.

Farrokhzads svit är uppställd som ett samtal mellan Jag och Svetlana. Det är ett samtal om gemensamma och helt skilda tolkningshorisonter, familjen och skrivandet. Stilen känns igen från Vitsvit.

Svetlana sa: Att du inte skriver på hennes språk är som att säga att du fötts till världen utan mor. Det är som att säga att ditt liv inte kostat henne något.

Cârsteans svit är betydligt mer lågmäld. Cârstean rör sig mellan Bagarmossen och det socialistiska Rumänien, mellan

Och generalen dödade de
eftersom han kände medlidande med fienden

och

Athena säger
ge mig din smutstvätt
så att jag kan tvätta den

Tone Sundberg Brorsson

Publicerad: 2016-07-22 00:00 / Uppdaterad: 2016-07-21 08:01

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #6624

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?