Athena Farrokhzad och den rumänska författaren Svetlana Cârstean befann sig 2012 på en översättarworkshop. Cârstean kan inte svenska, Farrokhzad inte rumänska. Ändå slutade det med att de översatte varandras diktsamlingar (Skruvstädsblomman och Vitsvit) till svenska respektive rumänska. Trado är en förlängning av deras kollaboration. Trado är uppbyggd som ett altarskåp, där varje insida bär en […][...]

Vad vet vi egentligen om djur? Vet vi något alls? Jag tycker mig själva ha ett på många sätt nära förhållande till djur, men när jag väl grubblar på det inser jag ju precis det som Jenny Diski insett: de allra flesta av de där djuren är faktiskt döda. På olika sätt. De finns bara […][...]

Den allvarlige Mitchell är kär i romantikern Madeleine som är kär i bohemiske Leonard och alla tre ska precis till att ta examen från Brown University. Efter examen skall de möta den verklighet som finns utanför universitetets murgrönsbeklädda fasader och även med en tjusig examen från ett Ivy league-universitet är planerna något oklara. Upplägget är […][...]

Äntligen stod prästen i predikstolen. Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett Höganäskrus i en svångrem om halsen. Döden kom med ölbil. Det är lite ont om sådana där riktigt klassiska inledningsmeningar i svensk litteratur, de där som sparkar in dörren, stampar in utan att ta av sig storstövlarna och slår sig […][...]

Den första artikeln i nyutkomna Därför vann dom. Berättelsen om ett ödesval handlar om Fredrik Reinfeldt och slutar: ”Han är Göran Persson.” Några artiklar senare håller Reinfeldt tal på Vaxholm inför moderatsympatisörer som nu vill sätta ned foten: ”Han får inte bli mer sosse! Nu räcker det!” Så vad är det som händer i politiken […][...]

…och närhelst jag gav en av mina nyskrivna dikter till EJ att läsa under vår första tid började han skratta, det var ett tecken på att han tyckte om den och det blev en sporre för mig och närhelst jag visade honom en färdig dikt läste han den och började skratta – det var underligt, […][...]

Om jag under sensommaren, när jag satt och bläddrade i Höstens böcker, blivit tillfrågad om vilken säsongens mest osannolika bok var skulle jag svara: den här. En bok om spöken, skriven av redaktören för Glänta, är nämligen lika osannolikt som att Aris Fioretos skulle skriva en kokbok eller Horace Engdahl en självhjälpsbok. Eller, för att […][...]

Ibland vaknar jag mitt i natten med stark ångest över att jag inte kan röra på mina armar. Anledningen är att jag har legat på mage med armarna i kors över bröstet. Jag sätter mig då upp och försöker skaka liv i dem men i några sekunder är de bara som två köttklumpar, hängande från […][...]

Katter är outgrundliga och professorer är inte heller så förutsägbara. Gunnar Broberg, professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, har skrivit en mycket egensinnig bok med titeln Kattens historia. Det kan låta enkelt nog, men den som slår upp boken för att ta reda på när kattens historia börjar, när katten kommer till Sverige […][...]