Recension

: Bortom portalen
Bortom portalen
2016
Fafner Förlag
7/10

Mörk framtid igen

Fantastikportalen är en samlingsplats på nätet för en mängd olika svenska förlag inriktade på fantasy, science fiction och skräck. Dessa förlag har efter en novelltävling samlat diverse av de bästa av novellerna i en antologi för att visa upp bredden av de förlag och författare som samlas under portalen.

Bortom portalen är denna antologi. Så hur bra är dom och hur stor är bredden då? Jo, vissa författare är faktiskt riktigt bra och antologin spänner över många olika genrer inom fantastiken. Oavsett genre tycks tonvikten dock ligga på skräck/obehag, mer dystopiskt än utopiskt. Kanske är det en spegling av omvärlden och vår tid? Framtidshoppet lyser mestadels med sin frånvaro i alla fall.

Så vad är det för historier som ryms inom pärmarna?

Bortom portalen startar med en av vinnartexterna i novelltävlingen EMMA 2.0 av Anita Mederyd, en historia om skuldkänslor, reservdelsmänniskor, nanoteknologi, artificiell intelligens, relationer, missförstånd och dans bland annat. En välskriven och ganska spännande novell som utspelar sig i den nära framtiden, men de sista raderna gjorde mig lite olycklig.

Marina av KG Johansson (en författare jag tipsat om tidigare) är en dystopisk klimat- och översvämningshistoria. Den osar av J.G Ballard, inte i språket kanske, men från vattentemat till känslan av alienation och ensamhet finns han där i bakgrunden. En fin och sorglig novell där drömmarna om något/någon kanske är viktigare än verkligheten.

Tidsögat av Hans Olsson är en skräckhistoria som skulle ha mått bra av en redaktör. Jag kom aldrig över ett logiskt slukhål i historien. Sen stör jag mig på beskrivningen av ett hantverk där det känns som om författaren egentligen inte är särskilt insatt i ämnet. Helt ok, men ingen favorit.

De vita av Boel Bermann är en slags zombiehistoria, men det är inte hjärnor eller kött de smittade är ute efter. Jag gillade den här historien som jag upplevde som full av omtanke om både zombies och människor.

En annan av vinnarnovellerna i tävlingen var Sjung, kära syster av Marcus Olausson. Ännu en dystopisk efter-katastrofen-zombiehistoria, men med flera oväntade vändningar. Temat är musik och jag gillar det jag läser, upplösningen är faktiskt helt oväntad. En klar favorit.

En hemlighet i öknen dold av Lupina Ojala är en renodlad steampunknovell, med inslag av arkeologi, egyptisk mytologi, en småkorkad misogyn detektiv, luftskepp och allt annat man kan förvänta sig. Ganska kul men inget nytt, känns lite formgjuten, kanske det följer med genren men för mig blir det lite för stelt. Lupina Ojala skriver bra och jag ser fram emot en text där hon vågar bryta upp de snäva steampunkramarna lite grann.

Irrbloss av Linda Hallgren är en slags spökhistoria (?) som jag tyckte mycket om, snyggt skriven och väldigt mystisk. Faktiskt så mystisk att jag inte riktigt förstod vad den handlade om.

Oppenheimer Blues av Love Kölle handlar om en avhoppad rockstjärna, desperata skivbolag och piratkopierade musiker. Också en historia med oväntade vändningar, klart läsvärd.

Väskan av Ida Tellestedt känns trots antologins bredd något malplacerad. Absolut en bra text men hämnd- och mobbingtemat passar inte riktigt in med de andra historierna. Inte dålig, men inte riktigt något för mig. Om den ska buffas in i någon genre är det kanske skräck, men den påminner mest om inledningen på valfri modern svensk psykopatdeckare. Titelns väska är dock en rolig detalj.

Den tredje av novelltävlingens vinnare är Alexandra Alexanderssons De tomma. Lite zombiekänsla här med, men också med flera oväntade vändningar. Lite familjekärlek, en del skräck inför det okända och en smula gudar och religion. En av antologins höjdare i mina ögon.

Boken avslutas med Jormungand av Oskar Källner, en novell som märkligt nog inte tycks vara en av vinnarna i novelltävlingen. Jag tycker att den är avsevärt bättre än antologins andra texter, både språkligt och berättartekniskt. Att den dessutom bjuder på lite Chtulhu-mytologi är en extra bonus. Både rolig och ryslig, den hade platsat i ett internationellt sammanhang, vilket tyvärr inte alla de andra texterna riktigt gör.

Så avslutningsvis, den svenska fantastiken lever och frodas vilket man ska glädja sig åt. Som vanligt med moderna svenska antologier av den här typen så känns det som om många av författarna skulle behöva en bra redaktör för att strama upp det hela lite. Den samlade skrivarglädjen och fantasin slätar över mycket av form- och stilmissarna och jag kan varmt rekommendera en genomläsning. Bokens omslag har en olycklig touch av new age-litteratur, såg jag den i bokhandeln skulle jag tro att den handlade om livet efter döden, meditation eller dylikt, det är en bagatell i sammanhanget, men en mer stilsäker utformning skulle kanske locka fler läsare.

Joel Bergling

Publicerad: 2016-06-29 00:00 / Uppdaterad: 2016-06-27 20:26

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #6596

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?