Hur stora prövningar kan ens tro överleva? Och vad händer om man älskar sin gud mer än sin nästa? Det är en fråga som Michel Fabers Boken om märkliga nya ting tycks ställa.

I korthet är handlingen den att en engelsk präst vid namn Peter Leigh, f d narkoman och inbrottstjuv, har blivit utvald att resa till planeten Oasis för att predika den kristna tron för urinvånarna. Han är med andra ord en missionär av klassiskt snitt så till vida att historien lika gärna kunde ha utspelat sig på 1800-talet och Oasis vara det som då kallades för ”mörkaste Afrika”.

Till skillnad från i mer traditionell science fiction skippar Faber helt expositionen. Hur det kommer sig att Oasis har upptäckts och att det ens går att skicka dit folk är inget vi behöver bekymra oss om. Denna förmenta underlåtenhetssynd bidrar snarare till att vi framför allt koncentrerar oss på Peters inre utveckling och den allmängiltiga karaktären hos hans dilemman.

På Oasis finns det en koloni bebodd av olika specialister. Det visar sig att de delar en hel del karaktärsdrag med varandra som gjort att de bedömts vara lämpliga för uppgiften. Vad denna uppgift egentligen består av har Peter inte riktigt klart för sig, och ska inte heller avslöjas här.

På Jorden finns Peters fru Beatrice kvar med deras katt Joshua. De har inga barn men på vägen till det flyg Peter ska ta till rymdbasen älskar de med varandra vilket resulterar i att Bea blir gravid. På Oasis träffar Peter urinvånarna och bygger tillsammans med dem en kyrka. De är mycket intresserade av Bibeln, som de kallar för Boken om märkliga nya ting, och särskilt det nya testamentet. De är inte särskilt förtjusta i Peters försök att förenkla och göra budskapet begripligare genom att översätta det till deras erfarenheter eller anpassa det till deras språks egenheter.

Ändå tyckte han sig hos oasierna märka en känsla av underlägsenhet som bekymrade honom. Han ville inte vara som någon gammaldags, imperalistisk missionär som struttade omkring som en Moses i safarikostym och drog fördel av missuppfattningen att han vara av samma stam som Jesus och att Gud var engelsman. Han funderade på att varsamt ta ur oasierna deras vördnad för Boken, med ett upplysande tal om de olika språk som låg bakom texten från sextonhundratalet, men kom fram till att en sådan föreläsning bara skulle göra saker och ting mer komplicerade.

Med sin fru kan Peter kommunicera via ett slags mailsystem kallat för slungan. Han berättar om sitt arbete på Oasis, gärna kryddat med bibelkommentarer och utläggningar om de svårigheter han möter i sina försök att kommunicera med såväl utomjordningar som sina kolleger i kolonin.

Under tiden sker katastrof på katastrof på Jorden vars återverkningar snabbt även når England och radikalt påverkar Betrices liv. Peter är å andra sidan inte särskilt lyhörd vilket resulterar i att Beatrice anklagar Peter för självupptagenhet och emotionell kyla. Just de egenskaper som han delar med övriga medlemmar i den jordiska kolonin. Sprickan mellan man och hustru ökar ju mer Peter hävdar att bara hon håller fast vid tron så kommer allt att lösa sig. Det är ju den som har räddat honom från konsekvenserna av hans tidigare liv som drogmissbrukare.

Efter att under så många år ha spelat ett spel, utnyttjat alla han träffade och ljugit och än värre, hade han gjort sig själv oskuldsfull. Gud hade dragit ett streck över hans förflutna. Mannen som en gång lättvindigt hade strött kraftuttryck som ”Herre jävlar” omkring sig, blev mannen som sa ”hoppsan”.

Till sist måste Peter välja var hans solidaritet bäst behövs. Bland oasierna vars lugn och vänlighet han beundrar och det uppdrag han är satt att utföra, eller hos Beatrice, vars prövningar, ensam och övergiven, bara blir värre och värre? Eller ska han med Guds hjälp döma henne för hennes vacklande tro?

Det kanske kan låta som att detta är en tung berättelse om en missionerande prästs uppgörelse med sig själv och sin tro? Så är inte riktigt fallet. De drygt 600 sidorna läser man nästan lite för snabbt och lätt. Fabers stil är bedrägligt enkel och det kan vara lätt att missa det som utspelar sig mellan raderna. Boken har en hel del spänningsskapande inslag som gör att det är svårt att lägga den ifrån sig. En bladvändare med andra ord.