Swamplandia! är mer än en bok. Det är en nöjespark belägen på en ö som ligger i Everglades i södra Florida. Det är familjen Bigtrees familjeföretag som startades av farfar Sawtooth. Hela familjen Bigtree, farfar, pappa, mamma och tre barn som alla jobbar, ja faktiskt lever med Swamplandia! dygnet runt. Mamma Hilola Bigtree är parkens affischnamn. Hon är alligatorbrotterskan som simmar och brottas med familjens alligatorer (alla döpta till Seth för enkelhetens skull). Men säg den lycka som varar, mamma Hilola får cancer och dör, farfar Sawtooth blir snurrig och hamnar på hemmet. Kvar står pappa Hövdingen med sina tre barn att driva vidare nöjesparken. Tre tonårsbarn med revolution i bröst och mammasaknad som svämmar över.

Till råga på allt öppnar en konkurrerande nöjespark, Mörkrets värld, som har gott om pengar, fräck marknadsföring och unkna knep.

En tisdag i slutet av januari, bara en vecka eller två efter den ståtliga invigningen av Mörkrets värld, kom ingen morgonfärja. Vanliga veckodagar avgick dubbeldeckarfärjan från hamnen i Loomis klockan 9.05 och ankom vår parks hamnplats några minuter efter tio. Den här brandgula båten var Swamplandias!s länk till fastlandet, vi hade inget brosystem och inga vägar. Färjan var vår livlina, enda sättet för turisterna att komma till vår park.

Utan alligatorbrotterska står sig Swamplandia! sig slätt jämfört med nya och svullna Mörkrets värld. Pappa Hövdingen kämpar tappert med att ingjuta mod i sina telingar, men lämnar familjen för en av sina ”Utflykter” till fastlandet. Dessa går av stapeln ett par gånger om året, men detta blir första gången sedan mamma Hilola dött. Äldsta barnet, sonen Kiwi, tar i lönn jobb hos konkurrenten, hemma vankar systrarna Ossie och Ava runt och äter gammal glass från caféet, utfodrar Setharna, åker till den övergivna biblioteksbåten. Det är där Ossie hittar den gamla trollkonstboken som får henne att ta kontakt med andevärden. Snart försvinner hennes sinne bort. Trettonåriga Ava är bokens huvudperson. Medan allt runt omkring henne stormar bestämmer hon sig för att bli den som får Svamplandia! att blomstra igen. Det är liksom hennes trygghet i tillvaron och Ava verkar tycka om ordning. Medan syster Ossie blir tillsammans med en för länge sedan död muddrare och Hövdingen samt bror Kiwi är frånvarande så kämpar Ava på med planer för en ny vår för Swamplandia!.

Det skulle kunna vara outsägligt sorgligt och trasigt, men Ava tar tillvaron för vad den är. Hon ser klart på situationen och är lösningsbenägen. Det är rentav så att hon ser fram emot att vara den som lyckas vända allt tillrätta. Hon har sitt hemliga ess och hon identifierar sig mycket med sin döda mamma.

Språket är blommigt, ballt och gör mig lycklig. Det lever och krumbuktar sig över sidorna. Det här är en bok som spränger genregränser. Läsvana tolvåringar torde kunna uppskatta denna mustiga historia och jag lovar att vuxna läsare också kommer att uppslukas av alligatorer, andeväsen och drömmar om vägen ut.