Jag har läst flera av Stefan Einhorns tidigare böcker, och jag gillar tonen i dem. Han är lågmält resonerande, och även om det rör sig kring moraliska frågeställningar så undviker han att pracka på läsaren åsikter om vad som är rätt och fel. De nya dödssynderna är inget undantag i detta avseende.

Med hjälp av undersökningar, anekdoter och allmänna betraktelser försöker han här reda ut vad för slags egenskaper och beteenden som människor i Sverige idag tycker är mest förkastliga. Han understryker att det handlar om just Sverige, eftersom vad som anses vara en synd förutom att variera över tid, även varierar kulturellt och geografiskt.

Utöver att presentera dessa nya dödssynder, handlar boken om vår förmåga och vilja att förändras. Att det är möjligt att träna upp sig till att bli en bättre människa. Bättre i den bemärkelsen att man funderar över huruvida ens eget beteende får negativa konsekvenser för omgivningen, och är beredd att göra något åt det. Att välja att läsa en bok av det här slaget indikerar ju i sig en vilja att förstå sig själv i relation till andra människor. Det är en bra början, men ofta är det kanske lättare att se var andra brister än att identifiera sina egna tillkortakommanden.

Den här boken innehåller ett mycket konkret råd om hur vi blir bättre människor, men det är också ett väldigt bra råd. Här kommer det:

Känn efter om du har denna egenskap och om så är fallet bestäm dig för om du vill att den ska fortsätta att förstöra för dig och din omgivning, eller inte.

Högmod, vällust, frosseri, girighet, lättja, vrede och avund. Av dessa klassiska sju dödssynder är det endast en som återfinns bland de nya. Girighet. Och den rankas som nummer sju. Alltså den minst syndiga av de nya synderna. Vällust är inte aktuell alls som synd betraktat. Det sekulariserade svenska samhället har övergivit synen på kyskhet som varande på något sätt mer eftersträvansvärt än att bejaka sin lust. Ett klart framsteg.

I slutet av boken redogör han för hur han gått till väga med undersökningarna. Här berättar han också om vad vi anser vara dygder. De hamnar så gott som alltid i motsatsförhållande till en synd. Egenskaperna som står högst i kurs är; generositet, hänsynsfullhet, pålitlighet, medkänsla, inkluderande, ödmjukhet och engagemang. Sedan får man komma ihåg att vi människor är komplexa varelser, och de flesta av oss har mer eller mindre av dessa goda och dåliga egenskaper. Vi befinner oss någonstans på en glidande skala mellan motsatta egenskapspar.

Einhorn smyger också in lite annan intressant forskning här och där i texten. Bland annat om gener och hjärnan. På det hela taget får han till det på ett mycket behagligt sätt. Han förmedlar ödmjukhet inför livet och kärlek till människan som sådan. Boken lämnar efter sig en mycket positiv känsla. Han säger inte att du skall ändra dig, han säger att du kan. Om du vill.