Lisa har äntligen hittat en bästis, åtminstone för en liten stund, för om några månader kommer Nova att följa med sina föräldrar på deras cirkusturné. Just nu är allt i alla fall bra, för Lisa och Nova har kul när de är med varandra och Lisa försöker att inte tänka på turnén.

Lisa är 12 år och bor med sin mamma, pappa och storasyster Anna i en förort och hon går från att vara barn till tonåring under bokens gång. Novas föräldrar har en egen cirkus så Nova har aldrig bott på samma ställe lika länge som på stället där hon bor nu, där hon bara har bott i några månader. Det är också första gången hon går i en vanlig skola, tidigare har hon haft en privat lärare som följer med på cirkusturnén.

Lisa och Nova hittar klubben Näbbet, där Lisas storasyster Anna redan är med. Det är ingen som är lika ung som Lisa och Nova, de andra är 15 år. Näbbet träffas flera gånger i veckan i sin lokal ”Högkvarteret” inne i skogen. För att Lisa och Nova ska få vara med måste de göra tre prov och det första är att köpa snacks och godis för nästan 200 kr. Deras veckopeng är nästan slut så de börjar panta burkar och får tillslut ihop till snacksen. När de kommer tillbaka får de veta att det Näbbet använder inte får kosta något, så de måste snatta något för att komma med…

Ändå kan jag inte låta bli att snegla åt hennes håll. Då händer det såklart. Hon tittar rakt på mig. Jag ler. Hon ler inte tillbaka. Det susar i öronen. Hon tittar bort och gäspar.
Då gör jag det. Jag tar tre Mentos-rullar, höjer armen och släpper ner dem i jackärmen, känner dem studsa mot axeln innanför tyget och kommer ner i jackan. Det snurrar till i huvudet. Tänk om de står rakt ut från magen. Jag vågar inte titta ner, utan tar en klubba och går fram till kassan.

I Näbbet finns ett dussin medlemmar som inte beskrivs så mycket och då är det svårt att hålla reda på dem. I mitten av boken lärde jag mig vilka de viktigaste karaktärerna i Näbbet var, men jag fick tänka efter ibland och det förstörde flytet lite men för det mesta tycker jag att den flyter på bra.

Jag blundar och önskar mig något är en bok som jag tycker passar för åldern 11-13. Lisa känns som en ganska vanlig person och ibland kände jag igen mig jättemycket, men ibland tycker jag att hon känns overklig. Det kan bero på att jag inte är i hennes sits, men jag tror faktiskt inte så många 12-åringar känner igen sig i många av handlingarna Lisa gör. Jag kan känna igen storyn av boken lite, en tjej vars bästis förändras och blir ”cool”, träffar en kille och tänker på kärlek för första gången. Men det är kanske så ganska många 12-åriga tjejer har det? Det känner jag delvis igen mig själv i.

Det här är den andra fristående delen i en serie. Jag har inte läst del ett, som heter Det är jag som är Lisa men förstod ändå Jag blundar och önskar mig något bra.

Jag blundar och önskar mig något blev nominerad i kategorin Årets barn- och ungdomsbok för Augustpriset 2012, men den vann inte. Denna bok föll inte mig helt i smaken men det brukar inte Augustnomineringarna göra, så jag är inte så förvånad. Jag och juryn har inte samma smak helt enkelt…