Recension

: Novellix tredje fyran
Novellix tredje fyran: : Jag vill veta var stockrosorna kommer ifrån, Heder, Skördebrev, Gloria Amanda Svensson, Jens Lapidus, Helena Granström, Wille Crafoord
2011
Novellix
8/10

Fyra noveller

Novellix är inte längre bara en bra idé, ett nytt förlag i bokbranschen, en snygg grej: när förlaget nu ger ut sin tredje fyra känns konceptet etablerat och självklart. Fyra bra, snygga, nyskrivna noveller i handflatestorlek, fristående från varandra, men ändå i ett sammanhang. Varje fyra har en ny omslagsillustratör och Maria Kask har lyckats göra dessa noveller till den snyggaste fyran hittills. Tidigare har Camilla skrivit om den tyska fyran som en del i den tyskspråkiga litteraturspecial som vi gjorde inför bokmässan.

Först ut i min läsning blev Helena Granströms Skördebrev, en stillastående novell skriven i andra person. Det är en mor, ett barn och ett du som modern, jaget skriver till. Den enda framåtrörelsen som finns i texten är pojken som blir äldre, växer. Hon skriver ”Väl för barnet att han inte kommer ur mig. Väl för honom att banden som binder oss samman är mjölk, inte blod.”. Och väcker på så sätt frågor om moderskapet. Att man kan vara mor utan att bära barnet, utan att amma barnet, utan att älska barnet. Modern minns den hon skriver till, pojkens far, och hur hans fingrar rörde vid hennes kropp. Hon ser sig själv som en ko, men han smekte henne inte som en, och till slut räcker hennes vätskor inte till för att mätta pojken. Det är stillsamt, ödesmättat och med Helena Granströms vackert poetiska språk.

Den novell som fångade min uppmärksamhet mest var uppstickaren Wille Crafoords Gloria. Där de andra är erfarna och etablerade skönlitterära författare är detta Wille Crafoords debut. En debut som fångar mig redan inledningsvis. Även i Gloria handlar det om någon som skriver: journalisten Kaj Beverling och artisten Gloria Lundstedt jobbar på det som ska bli hennes självbiografi och, om allt går som det ska, hennes upprättelse. Det är en oväntad historia med de klassiska novellgreppet att nå fram till något oväntat.

Jens Lapidus håller sig nära den genre som han tidigare har skrivit, trots att han nu tagit steget in i det litterära finrummet med Heder. Adam har suttit inne, för ett brott som han kanske inte har begått. Det har gått tio år och vi följer Adams första timmar i frihet, som blir till dagar. Sonen har blivit tio år äldre, tekniken, trenderna, omvärlden likaså. Ibland glänser det till i de där iakttagelserna: ”Adam försökte också skratta. Men inuti kände han sig bara som en idiot – han hade ingen aning om vad Google Earth var för nåt.”. Men jag saknar känslorna och allt det som hade gjort Adam till en lite mindre likgiltig karaktär.

”Du ska få veta den imorgon, om du stannar hos mig inatt ska du få veta den, jag ska berätta den för dej över frukosten”, säger den ena av de två karaktärerna i Amanda Svenssons Jag vill veta var stockrosorna kommer ifrån. Det är en novell som innehåller massor med sidospår om döende mormödrar, stockrosor, platser i världen och kriget som aldrig kom. Men mest handlar den om ett vandrarhem i en gammal fyr, om labradorer och en hemlighet. Det handlar om de proportioner det som man inte pratar om kan få och vad som händer om man avslöjar dem.

Det är fyra fina noveller att läsa, ge bort, ge vidare, ge sig hän i.

Emelie Novotny

Publicerad: 2012-01-28 00:00 / Uppdaterad: 2012-01-28 19:17

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #4549

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?