Recension

: Nail And Other Stories
Nail And Other Stories Laura Hird
1999
Canongate Books
4/10

Pedofili, djurplågeri och andra perversioner

Utgiven 1999
ISBN 086241850X
Först utgiven 1997
Språk Engelska

Om författaren

Laura Hird föddes 1966 i Edinburgh där hon fortfarande bor. ”Nail and Other Stories” är hennes debutbok, hon hade dock redan innan fått mycket publicerat i tidningar. Hon har även skrivit romanen ”Born Free” som blev nominerad till ”Whitbread Book Award” för bästa debutroman år 2000.

Sök efter boken

Nail and other stories är en samling noveller om främst riktigt otrevliga människor. Den är bra skriven, språket och rytmen är klockren, men problemet är att det är omöjligt att uppbåda någon sympati för karaktärerna i boken och därmed engagerar man sig varken i dem eller själva historierna.

Historierna i sig är också ett problem, de bygger på idéer som känns krystade och uttjatade och de känns mer som brottstycken ur ett större sammanhang än berättelser som kan stå på egna ben. Novellerna behandlar ämnen som pedofili, nekrofili, svartsjuka, djurplågeri, hämnd, sexuella perversioner etc.

Ett par av novellerna håller, men de flesta gör det inte. ”I am gone” handlar om en lesbisk kvinna som dött i en bilolycka och nu stannar vid sin flickväns sida för om hon tappar bort henne kommer de aldrig att ses igen, det är nog bokens starkaste novell. ”Of cats and women” är kanske den mest motbjudande novellen och handlar om en kvinna som blivit lämnad av sin man och uppslukad av svartsjuka kidnappar dennes katt och torterar och slutligen dödar den.

Jag fattar inte varför man skriver en sådan novell överhuvudtaget om jag skall vara ärlig, jag fullkomligen hatar huvudkaraktären och har ingen förståelse för hennes handlande.

”Initiation” är också det en riktigt motbjudande sak om några flickor som lurar i en efterbliven pojke att de har ett gäng och lurar honom att genomgå prov för att han skall få vara med i gänget, en lek som slutar med att pojken dör.

Överhuvudtaget visar karaktärerna i boken prov på en inneboende ondska, känslokyla och egoism som inte ligger helt långt ifrån karaktärerna i Bret Easton Ellis böcker. Jag vet inte, mig ger det i alla fall ingenting att läsa om de här människorna, de blir aldrig levande, de är för endimensionella och ingenstans visar de upp några vackra sidor, bara de mörka, de egoistiska och de beklämmande vardagliga.

Om man berättar historier om motbjudande människor så måste man på något sätt få läsaren att tycka om dem ändå, det måste finnas någonting där som gör att man känner sympati för dem, kanske kan man krydda historien med humor för att rädda det hela, det gör inte Hird och lämnar därmed sina läsare med välskrivna historier som i sin karaktär snarast är destruktiva.

Jag förstår inte varför jag skall läsa det här, novellerna får mig att må dåligt och tycks försöka underminera min tilltro till människan, det här är ingenting för mig, jag är nog inte tillräckligt cynisk och dessutom vill jag inte må dåligt av att läsa böcker, jag vill må bra.

Martin Eriksson

Publicerad: 2001-06-15 00:00 / Uppdaterad: 2011-04-10 11:30

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #231

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?