1 av 10

Jenny Tunedal: Mitt krig, sviter
Vilket krig för man mot dem man älskar?

”Önskan om att ha något att kriga för är inte så oprovocerad som den kanske låter. Det är önskan om att längta, vilja, älska så mycket att det inte bara är värt att döda för, utan värt att föra ett helt krig för. När jag slår upp Jenny Tunedals nya och tredje diktsamling Mitt krig, sviter får jag hjärtklappning…” Läs mer

2 av 10

Khashayar Naderehvandi: Om månen alls syntes
Poetiska sprickor

”Att läsa debutanten Khashayar Naderehvandis diktsamling Om månen alls syntes är som att bläddra i ett fotoalbum. Små frusna scener och episoder lyfts upp och väcks till liv. Dessa foton – dessa minnen – förhåller sig till en början avvaktande; det finns ett tunt och skört fönsterglas mellan läsare och text. Men ju längre in i dikten man…”Läs mer”

3 av 10

Katarina Frostensson: Flodtid
Gåtfull ordkarta över språkets landskap

”Inom litteraturvetenskapen finns en tendens till att betrakta texten som ett objekt där allt som ligger utanför och bortom dess ramar anses som irrelevant. Sådana texttrogna analysmetoder har säkert sina förtjänster, men jag har alltid haft svårt för att betrakta dem som särskilt givande. Eller, rättare…”Läs mer

4 av 10

Nora Gomringer: Men säg nåt om natten då
Poetry slam på papper

”Nora Gomringer är en tysk-schweizisk flerfaldig mästare i Poetry Slam och en fantastisk estradpoet. På bokmässan i september såg jag henne framföra dikter ur samlingen Sag doch mal was zur Nacht. Diktsamlingen har nu översatts till svenska av Cecilia Hansson med titeln Men säg nåt om natten då och det påverkar min läsning…”Läs mer

5 av 10

Kristian Lundberg: Min kropp lyser vit
Tröstande medicin

”Att börja läsa Kristian Lundbergs diktsvit Min kropp lyser vit är som läsa Och allt ska vara kärlek eller Yarden igen. Men på ett annat sätt. Renare, lugnare. Här har det mesta av världen utanför skrapats bort och nu är det bara rummet, kroppen, kärleken, Hon, kvar. Kanske också Kristus och de döda. Jag tror att jag har…”Läs mer

6 av 10

Malte Persson: Underjorden
Blick på det blinda

”Det tycks vara oundvikligt att prata om form när det kommer till Malte Perssons nya bok Underjorden. I recensioner pratas det om form. I intervjuer pratar Malte Persson också mest om form. Mer bestämt om sonetten, som är det versmått han använder för sin poesi i den här boken. När jag pratar med mina vänner…”Läs mer”

7 av 10

Kristina Sigunsdotter: Sjöpojken
Alla ensamma pojkar

”Sextiofyra sidor tunn. Svart omslag och en bild som ser ut som någon sorts akvarellteckning med svarta färgstråk som rinner in i varandra, som vatten, eller som någon sorts flytande själar. ”Till Lyosha och dom andra ensamma pojkarna” står det på sidan innan själva historien börjar. Jag har inte läst något om boken…”Läs mer”

8 av 10

Cletus Nelson Nwadike: Tankar ur ett lejons gap
Cletus N Nwadikes känsla för snö

”Jag är med på en lektion i svenska som andraspråk. Det snöar ute. Vi pratar om vad ”det” egentligen står för i meningen ”Det snöar.” och om de vuxna elevernas olika modersmål har någon motsvarighet. Snöar det över huvud taget där de kommer ifrån? ”Om du ringer din mamma och berättar att det snöar”, frågar…”Läs mer”

9 av 10

Kristoffer Flensmarck: Navigation
Som Roland Barthes marockan

”Första sidan i diktsamligen är hämtad från Wikipedia: ”Sjöfarandet är framförandet av fartyg till sjöss”. Andra sidan, också från Wikipedia: ”Ett fartyg är en farkost som kan transportera personer eller gods”. Och så fortsätter det. Jaha? Att plocka några rader ur Wikipedias artiklar kring navigation och, med vissa egna tillägg, sampla…”Läs mer

10 av 10

Oscar Nilsson Tornborg: Vilse
Vilse, men på rätt väg

”Jag går inte alltid den rakaste vägen till mataffären eller till ner till sjön där jag bor. Vägar som är raka är ganska värdelösa, jag förstår inte vägbeskrivningar och ska än mindre ge vägbeskrivningar. Jag har dåligt lokalsinne kort och gott. Trots det hittar jag alltid fram så småningom det krävs bara lite tålamod…”Läs mer