Recension

: De ickesynliga
De ickesynliga Fredrik Härén
2011
Forum
6/10

Är det verkligen våld vi vill ha?

Utgiven 2011
ISBN 9789137135960
Sidor 315

Om författaren

Fredrik Härén, född 1968, är en av Sveriges mest framgångsrika författare inom ämnet kreativitet. Han har skrivit sju böcker och hans Idébok (2002) finns med i boken The 100 Best Business Books of All Time: What They Say, Why They Matter, and How They Can Help You av Jack Covert och Todd Sattersten. Härén är också en eftertraktad föreläsare med hela världen som arbetsfält. Han bor med sin familj omväxlande i Singapore och i Stockholms skärgård. De ickesynliga är hans första roman.

Under de senaste åren har Fredrik Härén suttit och skrivit på stränder, hotell och kaféer på platser som Boracay och Coron på Filippinerna, Candy och Colombo på Sri Lanka, Bintan och Bali i Indonesien samt i Indien och Kina. En stor del av romanen De ickesynliga skrevs också på Fredriks egen ö, Svanholmen, i Stockholms skärgård samt vid poolen i hemmet i Singapore. De oändliga genomläsningarna och bearbetningarna har skett på flyg och flygplatser under arbetsresor till mer än tjugo länder i Afrika, Asien, Europa och Mellanöstern.

Sök efter boken

Huvudpersonen i Fredrik Häréns debutroman De ickesynliga är Alex, en student i journalistik. Hon arbetar på ett projekt, som går ut på att hon ska intervjua barn som har fantasivänner. Hon lägger ut uppgifter om detta på nätet och söker på så sätt passande intervjuobjekt. Mycket ovanliga och häpnadsväckande saker händer i samband med detta. En man tar kontakt med henne och berättar något mycket märkligt och för henne omvälvande:

”[...] det finns en okänd människoart på jorden som lever mitt ibland oss men som vi inte kan se för att de är osynliga för det mänskliga ögat [...] Vi kallar dem för de ickesynliga, men de själva kallar sig för yangyang, och de är människor av kött och blod precis som vi, men deras cellstruktur gör att ljuset bryts mot deras kroppar på ett sätt som medför att det mänskliga ögat inte kan registrera dem. Det finns men vi ser dem inte. Men det är alltså i högsta grad fysiska djur, de föds som vi, dör som vi, ser ut som vi, i alla fall nästan, gråter, skrattar, älskar och äter som vi. De är människor, men vi kan inte se dem. Och de lever mitt ibland oss.”

Alex får alltså plötsligt vetskap om allt detta för första gången. Men när synliga människor får kunskap om de icke synliga människorna kan både de synliga och de ickesynliga vara illa ute. Kunskapen får inte spridas till för många människor, eftersom de osynliga är övertygade om att de synliga människorna då skulle försöka utplåna dem. En gång i tiden levde yangyang (de icke synliga) och yinyin (de synliga) i harmoni. Men i takt med att konflikterna ökat har färre yinyin överlevt som har förmåga att kunna se yangyang. Det finns några kvar, men de flesta som kan se de osynliga är små barn och albiner. Därav de osynliga låtsaskompisar som barn kan ha.

Synliga och icke synliga kan få avkommor. Om en osynlig man får barn med en synlig kvinna blir dessa barn albiner. En synlig mans barn med en osynlig kvinna blir däremot en så kallad dödare. Det är dödarna som avlivar de synliga människor som vet för mycket om de icke synliga.

När det i romanen handlar om de synligas liv är sidorna i boken vita med svart text. När det handlar om de osynligas liv är boksidorna mörkgrå med vit text. Detta grepp är intressant och gör att man lätt kan hålla reda på handlingens gång i de parallella människovärldarna.

Jag gillar när berättelser är fantasifulla och när de liksom här med fantasins hjälp spränger gränser för vad som brukar ingå i en roman. Boken innehåller dessutom många vackra tankar om livet. Varje kapitel inleds med citat av stora författare och tänkare som bland annat handlar om det synliga och det osynliga. Och yangyangs uppdrag är dessutom att skapa harmoni genom att leva i symbios med yinyin. Intuitionens stora betydelse framhålls och vikten av att leva nära naturen är central.

Trots detta präglas hela berättelsen av mord och dråp. Det vackra och tankeväckande budskapet att det finns en osynlig människoart ibland oss måste alltså genomsyras av våld och dödande. Skulle ingen fortsätta att läsa annars? Kräver bokmarknaden det? Kräver läsarna det? Läser man inte vidare om inte x antal varelser har dödats på x antal sidor? Det är djupt tragiskt om så är fallet.

Jag läser att Fredrik Härén håller på med en fortsättning på De ickesynliga. Hoppas att den blir fredlig! Det behöver vi.

Textutdrag (Visa/göm)

Eva Björnberg

Publicerad: 2011-09-30 00:00 / Uppdaterad: 2015-11-07 17:35

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #4339

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?